Svensk mikroelektronik håller toppklass
Svensk mikroelektronik håller toppklass
Svensk forskning inom mikroelektronik är internationellt framstående och har stor potential att skapa nya företag. Det visar en utvärdering utförd av internationella experter. Samtidigt poängterar experterna att området behöver riskkapital och entreprenörsutbildning.
Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet och VINNOVA har låtit utvärdera hur den svenska forskningen inom mikroelektronik hävdar sig internationellt. Sammanlagt 111 projektledare har utvärderats.
Helhetsintrycket är att svensk forskning inom området bedrivs på mycket hög internationell nivå och att det inom vart och ett av sex delområden finns exempel på världsledande forskning. Utvärderarna menar att forskning om kiselbaserade komponenter, höghastighetselektronik och organisk elektronik är mycket viktig för svensk industri. Nanoelektroniken – ett ungt område, där Sverige hävdar sig mycket väl – bedöms få stor betydelse på lite längre sikt. Inom områdena fotonik och systemdesign är svenska forskare internationellt uppmärksammade och enskilda projekt är världsledande.
Svensk forskning inom mikroelektronik bedöms sammantaget ha stora möjligheter att medverka till att det skapas nya, framgångsrika företag, men för att detta ska bli verklighet önskar utvärderarna mer riskkapital till området. Tematiska utlysningar under bestämda tidsperioder bedöms vara bra för att fokusera den svenska offentliga finansieringen. Utvärderarna efterlyser också möjligheter att söka medel vid sidan av reguljära utlysningar för att uppmuntra till nyskapande och okonventionell forskning. De menar även att de tre finansiärerna borde göra gemensamma eller koordinerade utlysningar.
Andelen kvinnor bland forskare och ingenjörer inom svensk mikroelektronik är låg och här finns en outnyttjad resurs. Utvärderarna pekar också på att många professorer förväntas finansiera sin egen lön genom externa bidrag, vilket inverkar negativt på konkurrensförmågan. De efterlyser vidare ökad rörlighet mellan olika lärosäten och konstaterar att den rådande sneda åldersfördelningen inom området kan leda till brist på forskningsledare.
Samarbetet mellan olika centra fungerar bra. Däremot ser utvärderarna ett gap mellan den akademiska och den industribaserade forskningen. Man skulle t ex vilja se mer samarbete mellan ingenjörer och forskare inom fältet. Här framhålls Acreo – ett forskningsinstitut inom mikroelektronik, optik och kommunikationsteknik – som ett utmärkt exempel när det gäller att överbrygga klyftan. Även MyFab – ett nätverk för samarbete mellan renrummen vid KTH, Chalmers och Uppsala universitet – lyfts fram som ett lyckat exempel.
Utvärderingsrapporten kan beställas från SSF, found@strategiska.se
Närmare upplysningar:
Anders Sjölund, SSF, tel 070-360 98 90
David Edvardsson, VR, tel 08-546 443 41
Sven-Ingmar Ragnarsson, VINNOVA, tel 08-473 31 28