GR nuclear translocation
- Reference number
- SM13-0033
- Start and end dates
- 140101-141231
- Amount granted
- 562 923 SEK
- Administrative organization
- AstraZeneca R&D Mölndal
- Research area
- Life Sciences
Summary
Steroid glucocorticoid receptor (GR) agonists are effective anti-inflammatory treatments, but prolonged systemic exposure results in severe side effects that limit their therapeutic potential. AstraZeneca (AZ) develops new selective GR agonists (SEGRA) with improved efficacy to side effect ratio. Some of these partially agonistic SEGRAs retain anti-inflammatory efficacy, while inducing less undesirable metabolic effects. Yet, we have not been able to demonstrate whether these differences are associated with changes in GR nuclear translocation and interaction with NFkB or AP1. During a 6 months visit to the Department of Rheumatology and Inflammation I aim to use Imaging Flow Cytometry (IFC) (www.aminis.com) to study the translocation of GR in different leukocyte populations in response to steroids and AstraZeneca SEGRAs. This will be studied in normal mice, mice with sepsis and in human blood. Outline: Dexamethasone and AZ SEGRAs will be used to dose healthy and septic mice. Blood and spleen will be collected and IFC will be used to study cytoplasmic and nuclear GR, NFkB and AP1 expression in lymphocytes, monocytes and neutrophils in response to the different treatments. Neutrophils and lymphocytes from fresh human blood will stimulated with GR agonists and IFC will be used to study cytoplasmic and nuclear GRa and GRb expression. The expected demonstration of GR nuclear translocation will be an important support for our SEGRA program.
Popular science description
Kortison är anti-inflammatorisk medicin mot sjukdomar som astma och reumatism. Kortisonpreparaten är effektiva men vid lång tids intag av hög dos ger dom ofta biverkningar som kan göra att behandlingen måste avbrytas trots att den ger god effekt mot inflammationen. Idag vet vi ganska mycket om hur kortison fungerar i kroppens olika vävnader och med hjälp av denna kunskap försöker vi göra nya kortisonliknande molekyler som ger mindre biverkningar. Vi testar dessa i blodceller, leverceller och benceller och slutligen i råttor. Ett par av våra nya preparat ser mycket lovande ut i dessa tester men innan de kan bli läkemedel måsta vi visa hur de verkar inne i cellen. Med avbildningsflödescytometri (imaging flow cytometry, IFC, www.aminis.com) kan man se hur molekylen binder till sin mottagare, kortisonreceptorn, inne i cellen och hur molekylen och kortisonreceptorn sedan flyttar längst in i cellkärnan den utövar sin verkan. Jag söker nu anslag för att samarbeta med Avdelningen för Reumatologi och Inflammation på Göteborgs Universitet eftersom dom har IFC-apparatur och tidigare har publicerat undersökningar där dom använt metoden. Målet är att visa att våra molekyler har effekt på kortisonreceptorn i olika typer av vita blodkroppar från vanliga möss, medan vi förväntar oss att se en mindre effekt i blodkroppar från möss som har blodförgiftning. Vi förväntar oss också att kunna påvisa hur kombinationen av molekylen och kortisonreceptorn binder till andra mottagare, receptorerna NFkB och AP1, inne i cellkärnan. Denna bindning är en förutsättning för den anti-inflammatoriska effekten. Slutligen planerar vi att upprepa detta i mänskliga vita blodkroppar från friska blodgivare. Kan vi uppnå detta har vi tagit ett betydande steg mot att våra nya molekyler kan bli läkemedel mot svårbehandlade inflammationssjukdomar.