Akademisk frihet i fokus – stiftelsernas roll i en orolig tid

Vid SEB:s årliga stiftelseseminarium diskuterade Lars Hultman, vd för Stiftelsen för Strategisk Forskning, och Martin Bergö, prorektor vid Karolinska Institutet, hur akademisk frihet kan skyddas i en tid av politiska svängningar och internationell oro. Båda betonade stiftelsernas avgörande betydelse för svensk forskning – och varnade för riskerna med politisk styrning av universiteten.

Den akademiska friheten står inför växande utmaningar, menade Lars Hultman.
Han gav exemplet med den ändring som infördes i Högskolelagen år 2022, där den akademiska friheten villkoras med att forskningen ska följa statlig värdegrund.

Martin Bergö instämde och beskrev hur universiteten, som myndighet, i dag i praktiken är starkt beroende av regeringen.
– Lärosätena är regeringens förlängda arm. Det funkar inte så i praktiken – men det skulle kunna göra det om vi får en svensk Trump, varnade han.

För att stärka skyddet efterlyste båda en tydligare rättslig grund.
– Forskningen är grundlagsskyddad egentligen, men inte utbildning. Det behöver vi åtgärda, sa Bergö.

Hultman föreslog i sin tur att det i grundlagen bör skrivas in att det ska vara institutionell autonomi för lärosätena, och i högskolelagen, att staten ska värna och främja akademisk frihet.

Båda talarna återkom till stiftelsernas särskilda ansvar och möjligheter.
– Stiftelserna gör redan mycket genom att finansiera forskning. Över 70 procent av allt vi gör på Karolinska Institutet är externt finansierat, där stiftelserna spelar en stor roll, betonade Martin Bergö.

Lars Hultman gav också exempel på stiftelsernas förmåga att ta snabba beslut.
– Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina kunde vi inom två veckor lansera bidrag till trettio ukrainska forskare som fick plats på svenska lärosäten. Det visar hur stiftelser kan agera där myndigheter inte hinner med.

Lars Hultman framhöll att stiftelser också kan vara mer långsiktiga än staten och betonade vikten av att våga vara risktagande och testa nya idéer som stiftelse. Och att inte se få, eller inga, ansökningar som ett misslyckande, utan att då testa någonting annat istället.

Mot slutet av seminariet knöt Martin Bergö an till den akademiska friheten och till forskningens innersta kärna:
– Den absolut viktigaste forskningen är nyfikenhetsdriven grundforskning. De största upptäckterna har varit oplanerade, påminde han.

Lars Hultman avslutade med att berömma publiken som bestod av representanter för många små stiftelser av skilda slag.

-Vi ska berömma oss för hur mycket vi delar ut och hur lite det kostar. Hur sparsamma vi är med medlen att vi har en lägre procent omkostnader än vad Vetenskapsrådet har. Därför anser jag att löntagarfondsstiftelserna ska återkapitaliseras. Vi – SSF, Mistra STINT, KKS, Riksbankens jubileums fond, vi har kunskap och kompetens. Vi gör så mycket bra för Sverige till låga omkostnader, och det gör ni också.