Bra bredd på konferensen för programvara

Tillsammans med Vinnova anordnade SSF en konferens den 27 september i Electrum, Kista på temat ”Programvara för konkurrenskraft – Innovativ mjukvara satt i system”. Forskningen inom programvara i komplexa system är stark i Sverige – här redovisades många spännande projekt i korta föredrag.

Danica Kragic forskar på robotar på KTH. I hennes labb finns både industrirobotar och robotar som är mer lika oss människor; robotar med två armar och robotar på ben. Det gemensamma för robotarna är att de är placerade i ett labb som liknar en hemmiljö. Vanliga industrirobotar är oftast programmerade för väldigt specifika uppgifter, men i Kragics hemlika labbmiljö måste robotarna lära sig hantera dörrtrösklar, veta vad som är ömtåligt och liknande. Forskningen går bland annat ut på att få roboten att interagera med oss människor, röra sig mellan olika rum och förstå vad de används till. I förlängningen ska robotarna kunna lösa olika uppgifter och hjälpa till med hushållsgöromål.

Danica Kragic

– Om man vill att roboten ska hämta en kopp kaffe måste den veta att kaffe finns i köket. Vi utvecklar just nu olika metoder för igenkänning av miljöer och objekt som brukar finnas i dessa miljöer, framförallt vardagsrum och kök, säger Danica Kragic.

Automatiska tester

Mindre spektakulär, men inte mindre angeläget, är att automatisera och säkerställa test och verifikation av komplex programvara, speciellt för parallella processorer. Felsökning i flerkärniga plattformar är knepigt, berättade Wang Yi vid Uppsala universitet, och det hindrar deras genomslag, framförallt i säkerhetskritiska system.

Wang Yi

Hans Hansson vid Mälardalens högskola berättade om sitt projekt för säkerhetscertifiering av komplexa system, med avstamp i argumentationsträd där allt som kan tänkas gå fel listas. Han menar att de standarder som finns är väldigt processorienterade, i sin forskning tittar han på hur man kan kombinera det med komponentmodeller.

Modellbaserad utveckling var överhuvudtaget ett genomgående tema, i olika tidsaspekter och skalor. Mikael Johansson från KTH är projektledare för ”ICT-plattform för hållbara infrastrukturer”, som handlar om att kunna styra stora infrastrukturella system. Det kan till exempel handla om vattenförsörjning baserad på avsaltning av havsvatten. Genom att optimera avsaltningen bättre tidsmässigt och i lagom mängd kan man spara energi och utnyttja ledningsnätet effektivare. Tidsaxeln här rör sig på dygnsnivå.

Data i realtid

I andra änden finns tidskritiska system som hanterar stora mängder data i realtid. Det rör sig om trafiksystem, obemannade farkoster, olika militära och komplexa industriella utrustningar som alla övervakas i realtid. Att söka efter avvikelser i strömmande data kan ge varningssignaler om system i obalans , eller att en utrustning håller på att gå sönder, berättade Tore Risch vid Uppsala universitet och exemplifierade med LKAB:s pelletsverk i Kiruna. Här har Hägglund Drives installerat motorerna och de ansvarar också för att de motorer och motoraxlar som driver pelletsugnarna levererar den dragkraft och tillförlitlighet som krävs av LKAB. Kontinuerlig övervakning är en del i deras affärserbjudande, ett driftstopp i ett pelletsverk är kostsamt. Grunden till ”big data”, alltså riktigt stora mängder data, är ofta stora sensornätverk som samlar in mängder med data. Tore Risch menar att för ”big data”, är det lika bra att söka direkt i strömmen.

– Jag gör det genom massiv parallellisering av dataströmmar, och för olika anläggningar som hänger ihop i så kallade distribuerade system, gäller det att även distribuera och parallellisera beräkningarna, att göra så mycket som möjligt så tidigt som möjligt för att minska antalet datatransporter, avslutar Tore Risch.

Text och foto: Eva Regårdh