Digitalisering och grönare material i framtidens strategiska forskning

Tillväxtanalys har på uppdrag av SSF gjort en omvärldsanalys som beskriver framtidens strategiska forskning i ett tidsperspektiv på 5–10 år framåt i tiden. Rapporten fokuserar på strategier och styrning, prioriterade områden och stödinstrument.

Strategisk forskning har blivit ett allt viktigare område i de studerade länderna (England, Danmark, Tyskland, Holland, USA, Japan, Kina, Sydkorea och Indien). Kina och Sydkorea gör exempelvis kraftiga satsningar på att bygga ut sina forskningssystem där strategisk forskning, d.v.s. forskning för att lösa industriella och samhälleliga problem ökar i betydelse. Forskningspolitiken i de flesta av de studerade länderna tvinnas samman med näringspolitik för att stimulera tillväxt.  Förhoppningen är att skapa en brygga mellan grundforskning och nyttiggörande, till exempel att minska den tid det tar för en ny produkt eller tjänst att nå marknaden. Det betyder ökade krav på att vetenskapliga resultat, framtagna inom ramen för de olika typerna av stödinstrument, ska nå nyttiggörande och kommersialisering och därigenom bidra till den ekonomiska tillväxten.

Det finns också en tydlig trend att de forskningsprioriteringar som finansiärerna gör i går att spåra i respektive nations politiska styrdokument. Breda teman som återkommer i flera fall och länder är:

• digital transformation

• grönare material och produktion

• livsvetenskaper som fokuserar på komplexa och vårdintensiva områden.

Sammantaget utmanas den traditionella strategiska forskningens strategier, styrformer och stödinstrument och rapporten beskriver hur länder tacklar dessa nya förhållanden.

Tillväxtanalys skriver att omvärldsanalysen visar att de olika strategiska forskningsfinansiärerna ser ett ”förändrat forsknings- och industriellt landskap växa fram som utmanar traditionella strategiska designideal, organisationsmodeller och instrument. Vi konstaterar att medvetenheten att förändras är utbredd bland de olika finansiärerna men också att man brottas med vilka organisationsmodeller och instrument som är mest lämpliga i det nya landskapet”.