Digitalisering kräver förmåga till förändring

För 200 år sedan formulerade Darwin sin tes: Det är inte de största eller de mest intelligenta som har bäst förutsättningar att överleva, utan de som har bästa förmågan att anpassa sig till förändring. Trots att drygt 200 år förflutit kan man knappast finna en bättre sanning för vad som gäller nu när digitaltekniken drar in med full kraft menade Erik Kruse från Ericsson, en av talarna på SSF:s seminarium ”De nya jobben i digitaliseringens tidevarv”.

Digitaliseringens effekter var överhuvudtaget ett tema på många seminarier i Almedalen i år. Många handlade om hur digitaliseringen tar bort jobb. På SSF: s fullsatta seminarium tog vi oss an frågan utifrån hur digitaliseringen påverkar företagen och vilka nya jobb som kan växa fram i digitaliseringens kölvatten? ”Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras, eftersom fördelarna är så uppenbara”, sa Erik Kruse. Titta bara på Uber, du kan välja om du vill bli körd i en liten, billig bil eller betala mer för en flottare åk, du får namnet och rating på chauffören innan du åker, betalningslösningen är säkrare. Men väl så viktigt är att Uber öppnar upp för vem som helst som vill köra närsomhelst. Uber tar bort de instegshinder med krav på licens, taxametrar, anlutning till växel och annat som näringen i övrigt präglas av. Men istället för att motarbeta Uber, vilket sker hela tiden och på olika sätt, borde näringen lära och anpassa sitt erbjudande menade Erik Kruse och det gäller för de flesta ”gammelindustrier”. Förändringstrycket kommer utifrån, ofta från till en början små uppstickare, och om man inte anpassar sig riskerar man att på sikt bli omsprungen och omkörd. Med digitalisering ökar tjänsteinnehållet och Jan Eric Sundgren vid Volvo ställde den retoriska frågan ”blir det varuleveransföretaget UPS som köper Volvo eller Volvo som köper UPS”.

Stefan Fölster presenterade den uppföljande rapport han gjort för SSF:s räkning med titeln ”De nya jobben i automatiserinens tidevarv”. Att det blir fler jobb för data- och systemingenjörer, programmerare och andra som tillhandahåller de digitala plattformarna är uppenbart, men lite på tvärs mot den förra studien kommer den nya fram till att antalet jobb inom sälj och juridik ökar. Det förvånade Fölster själv, hans förklaring är att datorisering tillåter ökad komplexitet. Produktsortimentet kan breddas, individuella önskemål tillgodoses och för det behövs också människor. Likadant med juridiska spörsmål; det har exempelvis blivit enklare att stämma någon och görs därför oftare och då behövs jurister. Fölster menar att den ökade komplexitet och kontroll på processer som datoriseringen erbjuder bör man ha ett vakande öga på. Risken är annars att man inför onödig byråkrati och regelsystem som inte är produktiva.

Anna Breman, nationalekonom vid Swedbank, serverade oss fakta för svensk arbetsmarknad. Polariseringen har ökat där de med högre utbildning har haft en starkare löneutveckling än andra grupper i samhället. Den här trenden är tydlig i hela västvärlden. Stefan Fölster menade att för att undvika att andra grupper halkar efter måste man satsa på utbildning, på en ny innovationspolitik och vara ständigt reformera arbetsmarknaden. Jan-Eric Sundgren och Anna Breman fyllde på med att vikten av vidareutbildning genom hela yrkeslivet ofta förbises, och fick medhåll av framtidsminister Kristina Persson (S). Anna Breman pläderade också att trygghetssystemen kan behöva reformeras nära allt fler jobbar i egen regi, som till exempel chaufförer för Uber, frilansjournalister eller timanställda. Om lönearbetet bör vara den främsta skattebasen i det nätverkande och digitala samhället diskuterades också; Kristina Persson menade att en översyn av skattesystemet är tänkbart men måste bygga på breda uppgörelser.

Willy Silberstein som modererade hade fullt sjå med att låta alla som hade frågor få komma till tals, och plötsligt hade en och en halv timme gått. Men vi ses igen nästa år!