Hoppa till innehåll
EN In english
Publicerad

Diskussioner istället för omorganisation

Systematiska, seriösa diskussioner skulle med stor säkerhet kunna leda till ett bättre integrerat och effektivare forskningsfinansierings- och innovationssystem utan stora omorganisationer. Den synpunkten framför SSF som ett svar på utredningen om forskningsfinansiering.

I utredningen Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans, SOU 2008:30, föreslår utredaren att de fyra statliga forskningsfinansierings- och innovationsmyndigheterna FAS, Formas, VINNOVA och Vetenskapsrådet ska sammanföras till en myndighet. SSF ställer sig mycket tveksam till detta förslag.

Sammanslagningen av de gamla forskningsråden NFR, MFR och HSFR till Vetenskapsrådet löste säkert en del av problemen med samverkan mellan råden, men skapade uppenbarligen en mycket tungrodd och svårstyrd farkost. Att bygga på denna organisation med FAS, Formas och VINNOVA lär inte göra den mer lätthanterlig och effektiv.

Stora finansiärgruppen – samordningsorgan

Bland de synpunkter som SSF överlämnar till Utbildningsdepartementet föreslår SSF istället att den så kallade Stora finansiärgruppen, där SSF också ingår, ska utvecklas till ett effektivt samordningsorgan. Detta kan ske om uppdraget att leda gruppen ges till VINNOVA, som har omfattande erfarenhet av och intresse för samverkan med andra finansiärer. Samverkan och samordning med andra finansiärer kan också skrivas in i dessa myndigheters regleringsbrev med återrapporteringskrav.

Systematiska, seriösa diskussioner under en intresserad ledning skulle med stor säkerhet kunna leda till ett bättre integrerat och effektivare forskningsfinansierings- och innovationssystem utan stora omorganisationer.

Överetablering av seniora forskare

I skrivelsen till departementet tar SSF också upp problemet med högskolans fragmentiserade forskning. SSF anser att detta problem huvudsakligen har sin bakgrund i högskolans ohämmade expansion vad gäller antalet forskningsgruppledare.

Denna överetablering av seniora forskare har lett till att seniora forskare, även professorer, måste dra in hela eller delar av sin lön genom externa forskningsbidrag. Eftersom högskolan i många fall inte heller kan bidra till finansieringen av forskargruppernas forskningsverksamhet i övrigt, leder detta till ett mycket stort antal ansökningar om forskningsbidrag vid exempelvis Vetenskapsrådet. Detta leder i sin tur till att många, relativt små forskningsbidrag delas ut.

Hot mot nyrekrytering

SSF anser att det är oacceptabelt att högskolan anställer seniora forskare som professorer utan att garantera deras löner. Osäkra anställningsförhållanden även på den nivån är ett allvarligt hot mot nyrekrytering av forskare.

SSF anser också att högskolan ska omorganisera sin forskning till betydligt färre, men mer kraftfulla grupper och att både högskolans statsanslag och forskningsbidragen från externfinansiärer ska fokuseras på dessa grupper.

Läs hela skrivelsen.