Nya konstruktioner av formatbevarande kryptering
- Diarienummer
- SM22-0050
- Projektledare
- Johansson, Thomas
- Start- och slutdatum
- 230101-251231
- Beviljat belopp
- 1 122 000 kr
- Förvaltande organisation
- Lund University
- Forskningsområde
- Informations-, kommunikations- och systemteknik
Summary
Huvudsyftet med projektet är att studera en speciell primitiv inom symmetrisk kryptografi som kallas formatbevarande kryptering, så att Ericsson kan ta del av nya rön inom detta område för att bättre stödja skyddet av användardata lagrad i databaser i deras mobila kommunikationssystem. Ericsson förväntas få ytterligare kunskaper inom aktuellt state-of-the-art inom formatbevarande kryptering och symmetrisk krypto i allmänhet, vilket också är användbart i andra applikationer som att skydda big data och maskininlärning. Forskningsplanen är att ytterligare analysera befintliga standarder och andra akademiska försök att bygga formatbevarande kryptering, med hänsyn till säkerhet och komplexitet. Målet är då att designa en eller flera nya algoritmer för formatbevarande kryptering som ger en bättre avvägning mellan säkerhet och komplexitet jämfört med befintliga lösningar. Vi kommer också att göra effektiva industriella implementeringar baserat på resultaten. Dessa implementeringar kommer att leda till en bättre förståelse för de praktiska gränserna och möjligheterna för nuvarande såväl som nya lösningar. Den sökande kommer att behöva vara mycket mer industrirelevant i sitt arbete, jämfört med tidigare akademisk forskning under de senaste decennierna.
Populärvetenskaplig beskrivning
Projektet handlar om formatbevarande kryptering. Vanliga krypteringsmetoder kräver att vi översätter det vi vill kryptera till ett block av nollor och ettor och resultatet av krypteringen blir också ett block av nollor och ettor. Om man har data som ligger i en databas har den ett förutbestämt format, till exempel tio decimala siffror om det är ett personnummer. I vissa tillämpningar vill man då att krypteringen ska ge tio decimala siffror tillbaka så att det kan läggas tillbaka i databasen. Man behöver då göra en krypteringsalgoritm där man själv kan bestämma alfabetet och hur många symboler som ska ingå i krypteringen. Ericsson har identifierat att man har precis detta problemet i sina system och att de nuvarande algoritmerna för att göra denna typ av kryptering inte är tillräckligt bra. Vi ska då i projektet försöka hitta nya bättre metoder att göra detta.