Forskningens ledarskap allt viktigare!

Fjärde omgångens Ingvar Carlsson Award har just avslutats och i samband med ”examen” passade SSF på att bjuda in också tredje och femte omgångens bidragsmottagare till en träff i Stockholm, där bland annat Christer Fuglesang berättade om sina erfarenheter av ledarskap och rymdresor.

Lars Hultman, SSF:s vd, inledde med att berätta om vilka ledstjärnorna är för att välja ut bidragstagarna – att forskningen präglas av excellens och relevans. Han konstaterade också att den tekniska och vetenskapliga utvecklingen går fort, det händer mycket i världen, och då är det en fördel vara ung. De förändringar som sker ger nya öppningar och möjligheter som är lättare för yngre att ta vara på. Precis som Harriet Wallberg, SSF:s styrelseordförande och tillika universitetskansler, pratade Lars också om vikten av nätverkande, och tid för reflektion. Ursula Hass, ordförande för ICA4 fyllde på med att det ledarskapsprogram som alla bidragstagare går har som mål att ge en insikt i hur man som individ agerar och hur man uppfattas som ledare, samt ge möjlighet och verktyg för att utveckla sitt ledarskap.

Harriet Wallberg pratade på temat ”Därför behöver svenska universitet starka forskningsledare”. I korthet beror det på att kombinationen snabba förändringar och komplexa forskningsuppgifter där det ofta är nödvändigt att kombinera kompetenser kräver bra ledarskap. Ett bra ledarskap präglas bland annat av vara lyhörd, agera föredömligt och ta ansvar. Men det är också viktigt att våga stå för sina egna åsikter och ibland våga vara okonventionell och tänka utanför de gängse ramarna, sa Harriet.

ICA-4 gänget presenterade helt kort sina forskningsprojekt, som handlar om sensorer i mjuka material, metabolism på cellnivå, virologi, cellulosabaserade material, beräkningskemi och mycket annat spännande. En posterutställning kompletterade deras föredrag.

Christer Fuglesang, astronaut och styrelseledamot i SSF höll ett mycket uppskattat föredrag kring ledarskap i rymden. En intressant reflektion är att säkerhetstänket kring rymdfärder har som utgångspunkt att det är mänskligt att fela. Trots idog träning och kompetenta människor kommer fel att inträffa och det är viktigt att bygga ett system som fångar upp detta, för människor gör fel, sa Christer. Han menade vidare att en bra ledare är också en bra följare, det är nyttigt att växla mellan de två, och få adekvat återkoppling. Då har man goda förutsättningar att utveckla ett gott samarbete i gruppen, och vikten av det går inte att underskatta. Det blev extra tydligt för honom i samband med rymdpromenaderna som var det moment som var svårast att simulera på jorden och därför träna innan avfärd. Christers erfarenheter kan sammanfattas i att bäst fungerar ett mjukt ledarskap som präglas av gott samarbetsklimat där alla arbetar lugnt och metodiskt.