Framtidens produktion i fokus
Många industriföretag är fortfarande lågt digitaliserade. Det är en stor möjlighet, anser Bazmi Husain, högste teknikchef för ABB, och förste talare på SSF:s konferens i Generiska produktionsmetoder på Chalmers. Han fortsatte med att det pågår två parallella revolutioner i industrin. Dels hur energi skapas, distribueras och konsumeras, där vi är på väg bort från fossil mot mer hållbara och förnyelsebara lösningar, och dels den fjärde industriella revolutionen, som karaktäriseras av robotisering, automatisering och globalisering.
Bazmi Husain pratade också om hur ny teknik kommer in på marknaden, att innovation i stor utsträckning har flyttat från storföretagen till mindre företag och start-ups. Det ökar trycket på storföretagen att bli snabbare och mer flexibla; kunderna förväntar sig också mer personligt utformade produkter, även i B2B-ledet. En del av lösningen kan vara att med hjälp av AI lära ABB:s robotar att samverka med människor. För det behövs flexiblare robotar som både är intelligentare och fysiskt mjukare, de är för stela idag, anser Bazmi Husain och exemplifierade hur lätt en människa vet precis hur man lyfter ett ägg jämfört med en tung matkasse. För en robot är det inte alls lika uppenbart, men däremot att ta hand om övervakning av massa processparametrar är datorn bättre på än oss. På Bazmi Husain önskelista står också 3D-skrivare som klarar att skriva ut magnetiska material; då skulle man kunna göra mycket bättre elektriska motorer och generatorer.
Cirkulär tillverkning – ett måste
Magnus Viktorsson, professor i produktionslogistik, och en av dem som bygger upp KTH:s nya campus vid Södertälje, var moderator och gav sedan ordet till professor Kristian Martinsen, vid NTNU, Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet. Han huvudbudskap var vikten av uthållig produktion och att vi måste få mer cirkulära tillverkningsprocesser. Som ett exempel gav han återanvändningsgraden av aluminium, idag är den som mest 15 procent för högkvalitativa produkter.
Omtvistat med exkoskelett
Med ett exkoskelett kan mänsklig fysisk styrka och intellekt förstärkas och samarbetet med robotar underlättas, menar professor Carmen Constantinescu, verksam vid Fraunhofer-institutet i Stuttgart. Inom till exempel fordonsindustrin finns det fortfarande många arbetsuppgifter som är tunga eller belastar kroppen felaktigt. I värsta fall i kombination. Med ett exkoskelett skulle det kunna förändras. Men det finns en utbredd skepsis i facket, försäkringsbolag och bland arbetarna, berättar Carmen Constantinescu. Varför och för vem gör man det här? Är det med en äkta omsorg om arbetstagarna, eller är det snarare för att kunna öka takten och därmed produktiviteten och vinsten? Idag går många bilmontörer i Tyskland i förtidspension med goda villkor vid 58-60 års ålder på grund av förslitningsskador i varierande grad. Och för många är det ett attraktivare val än att behöva jobba till 65 iförd exkodräkt de sista åren.
