Hoppa till innehåll
EN In english
Publicerad

Gener och kommunikation gemensam nämnare

Ingvar Carlsson och Erik Ingelsson Erik Ingelsson, Karolinska Institutet, använder befolkningsmaterial för att koppla förändringar i gener till sjukdomar. Målet är att lära sig mer om sjukdomars mekanismer och att på sikt utveckla hjälpmedel för att förutsäga risk för sjukdom.

Det handlade antingen om gener eller kommunikation när tolv unga forskare berättade om sin forskning. Alla får Ingvar Carlsson Award, ett forskningsbidrag på nästan tre miljoner kronor. Diplomet fick de ta emot direkt ur förre statsministerns hand.

Många av dem som disputerar i Sverige åker sedan utomlands för att forska på ett annat universitet under en så kallad postdok. Med programmet Ingvar Carlsson Award gör SSF en insats för att locka tillbaka en del av de unga forskarna till Sverige efter postdokperioden. I år får tolv forskare ta emot bidraget och därmed möjlighet att starta en självständig och nyskapade forskningsverksamhet i Sverige. Programmet är uppkallat efter Ingvar Carlsson, tidigare styrelseordförande i SSF, och han fanns på plats under den frågestund då forskarna berättade om sin forskning.

– Projekten handlar antingen om gener eller om kommunikation, sammanfattade utfrågaren Kristoffer Gunnartz.

Världens giftigaste ämne

Pål Stenmark

Pål Stenmark vid Stockholms universitet arbetar med världens giftigaste substans, botulinumtoxin. Men i mycket låga koncentrationer kan giftet fungera som läkemedel, till exempel mot spasmer. Det används också inom plastikkirurgin, bland annat under namnet Botox, för att släta ut rynkor. Pål Stenmark ska ta reda på mer om hur giftet binder till och påverkar nervceller.

Cellers kommunikation med omvärlden

Caroline Grabbe

När en cell påverkas av sin omgivning aktiveras små proteiner inne i cellen. Dessa proteiner binder till andra proteiner och det avgör vad som ska hända med cellen. Caroline Grabbe, Umeå universitet, ska forska om hur det här fungerar hos bananflugan.

Som att äta spagetti med sugrör

Fredrik Westerlund

Vissa metoder att studera DNA innebär att DNA-spiralen måste sträckas ut. Fredrik Westerlund vid Göteborgs universitet ska utveckla snabbare, enklare och bättre sätt att studera och hantera sådant utsträckt DNA, lovade han. Det ska ske genom att DNA-molekylen sträcks ut i en kanal.

– Det är som att äta spagetti med sugrör, sa han.

Ofattbart små tidsskalor
Joakim Jaldén, Per Johnsson och Thomas Magesacher

Målet med Per Johnssons projekt är att studera vad som i detalj händer med molekyler när de genomgår en kemisk reaktion. Han vill alltså kunna följa rörelserna hos de atomer som molekylerna är uppbyggda av på ett tidsupplöst sätt. Men kemiska reaktioner sker på mycket kort tid, kanske på några hundra femtosekunder. En femtosekund är en miljondels miljarddels sekund. Studierna ska utföras med hjälp av laser på en femtosekundsskala för att studera atomerna. För att studera elektronernas rörelser krävs en attosekundsskala.

– Det är ofattbart små tidsskalor, sa Per Johnsson.

Ingvar Carlsson och Andrea Hinas
Andrea Hinas, Uppsala universitet, tar emot diplomet. Hon ska studera hur RNA tas upp i celler och hur det transporteras mellan celler. Det ska ge kunskap om hur celler kommunicerar med varandra. Hon använder maskar som modellsystem.

Samspel mellan vätska och hårt material

Henrik Aspeborg, Veronica Eliasson och Urban Friberg.

En metod att behandla njursten är att utsätta stenarna för stötvågor som krossar dem till så små delar att kroppen själv kan ta hand om dem.

– Man använder metoden sedan ganska lång tid tillbaka men man har inte kunnat förbättra maskinerna som sänder ut stötvågorna. Det beror på att man inte riktigt vet hur samspelet mellan vätska och hårt material ser ut, sa Veronica Eliasson.

Hon ska ta fram mer kunskap om detta samspel och hon kommer att förlägga sin forskning antingen till Uppsala universitet eller till KTH.

Text och foto: Karin Nordin