Hoppa till innehåll
EN In english
Publicerad

Het teknik för svala motorer

En tunn film kan minska friktionen till hälften och spara bränsle i bland annat motorer. Företaget bakom metoden har nu utsetts till ett av årets 33 mest spännande teknikföretag.

Det är tidningarna Affärsvärlden och Ny Teknik som tillsammans har valt ut de 33 mest lovande och talangfulla teknikföretagen i Sverige. Applied Nano Surfaces, som också har stöd från SSF, är ett av dem. Mattias Karls är vd.

Mattias Karls

Vad har ni för affärsidé?
– Vi har utvecklat en metod som kan halvera friktionen i till exempel dieselmotorer. Då kan man minska förbrukningen av bränsle och öka livslängden. Just nu testar vi det här i bland annat lastbilar och tunga fordon i ett projekt med Volvo och Scania. Men man kan också tänka sig att använda tekniken i exempelvis bergborrar och lager.

– Målet är att metoden ska kunna användas i produktion år 2012.

Hur går tekniken till?
– Man gnuggar fast ett lågfriktionsmaterial på en yta genom att trycka ett verktyg mot den och samtidigt använda en särskild olja. Ämnen i oljan och volfram från verktyget utlöser en reaktion så att det byggs upp ett tunt lager med låg friktion på komponentens yta.

Skiktet med låg friktion kan läggas på med hjälp av en vanlig svarv.

Skiktet med låg friktion kan läggas på med hjälp av en vanlig svarv.

Förra året var ni också en av 33 uppstickare. Ni har fått andra utmärkelser också, till exempel Industrins hållbarhetspris, pris som mest lovande CleanTech-företag, och ni har utsetts till ett av nordens 50 hetaste företag. Varför får ni så mycket uppmärksamhet?

– Det är jätteroligt att det är många som tror på oss. Det beror nog på att vi har en väldigt intressant teknik som dessutom är kostnadseffektiv. Den har potential att bli standard för många olika branscher.

Ni har fått närmare tre miljoner kronor från SSF och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning genom programmet ProEnviro. Vad har det betytt?

– Det projekt som vi kör med Volvo och Scania var ett jättebra startprojekt för oss. Vi hade troligtvis gjort projektet även om vi inte fått pengar från ProEnviro, men med det här bidraget kan vi få större vetenskaplig höjd i projektet. Vi har till ju till exempel kunnat finansiera en doktorand som forskar om detta på Uppsala universitet.

Text: Karin Nordin