Högre kvalitet med elitsatsning

Det lönar sig att satsa på en forskarskola för eliten. Trots det blev kontakterna med näringslivet inte så frekventa som SSF hade hoppats på. Det visar en utvärdering av SSF:s satsning på den biomedicinska forskarskolan.

Den biomedicinska forskarskolan var en satsning från Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF. Den omfattade i huvudsak åren 1996-2004. Målet var att stärka svensk forskning inom biomedicin, bland annat genom att öka antalet personer med forskarutbildning. Syftet var också att samarbetet mellan näringsliv och universitet skulle stärkas och att flera av de färdiga forskarna skulle hitta ett arbete utanför universitet och högskolor, till exempel inom industrin.

Hård konkurrens

Programmet har nu utvärderats av en fristående utvärderingsgrupp.

– Utvärderingen visar hur viktigt det är att en forskningsfinansiär som SSF vågar göra en elitistisk satsning som den här. I det här programmet var det hård konkurrens om utbildningsplatserna och få avhopp från utbildningen. Vårt intryck är att de flesta fick en lyckosam och gedigen forskarutbildning, säger Torbjörn Fagerström, ordförande i utvärderingsgruppen.

Bestående effekter

Enligt granskarna ledde satsningen till en rejäl kvalitetshöjning av forskarutbildningen inom de utvalda områdena och programmet har fått bestående effekter.

– Det blev en trendsättare och en startsignal för modernisering av forskarutbildningen inom biomedicin. På vissa medicinska fakulteter hade man tidigare ett system som liknade gesällsystemet, där handledare själva valde ut sina doktorander. Så fungerar det inte nu. En annan skillnad är att man satsar mer på gemensamma kurser för doktorander inom olika områden.

Näringslivskontakter färre än väntat

Tyvärr lyckades inte programmet med att skapa det samarbete mellan näringsliv och universitet som SSF hade hoppats på. Till viss del kan detta kanske förklaras av att läkemedelsindustrin under tidsperioden genomgick stora förändringar.

Forskningsförberedelse gav överblick

Den biomedicinska forskarskolan innehöll bland annat ett forskningsförberedande år för studenter som ville gå vidare med forskarutbildning. Utvärderarna konstaterar i sin rapport att detta år innebar en stor framgång ur kvalitetssynpunkt.

– Studenterna fick bredare erfarenhet och överblick över vad som pågick på forskningsfältet. Däremot ledde inte det förberedande året till att forskarutbildningen förkortades. Det hade man väntat sig, säger Torbjörn Fagerström.