Hoppa till innehåll
EN In english
Publicerad

Hur många armar har du?

En artikel i den vetenskapliga onlinetidskriften PLoS ONE redogör för hur man vid Institutionen för neurovetenskap under kontrollerade former enkelt kan framkalla en illusion av att ha tre armar.

Arvid Guterstam genomför ett experiment. Foto: KI.

Genom att manipulera flera sinnen samtidigt utsätts hjärnan för en samordnad bluff, vilket gör illusionen möjlig. Experimentet går till så att försökspersonen sitter vid ett bord och har en realistisk protesarm placerad bredvid sin högra arm. Försökspersonen ser då sina två riktiga armar, plus en extra högerarm av gummi. För att framkalla upplevelsen av att proteshanden är ens egen, berör forskaren försökspersonens högra hand och proteshanden med en pensel exakt samtidigt och på motsvarande ställe.

– Då uppstår en konflikt i hjärnan om vilken av högerhänderna som tillhör den egna kroppen. Man skulle kunna förvänta sig att endast en av händerna upplevs som ens egen, förslagsvis den riktiga armen. Men överraskande nog fann vi att hjärnan löser den här konflikten genom att acceptera båda högerhänderna som del av den egna kroppsbilden, och försökspersonerna upplever att de har en extra tredje arm, säger Arvid Guterstam, forskarstuderande i Ehrssons grupp.

För att bevisa att protesarmen verkligen upplevdes som en tredje egen arm ”hotade” forskarna proteshanden respektive den riktiga handen med en kökskniv och uppmätte graden av hudsvettning som svar på denna provokation. Det visade sig att försökspersonerna fick samma stressvar när proteshanden blev hotad som när den egna handen blev det, men bara under just de perioder då de verkligen upplevde trearmsillusionen. Man fick heller inget stressvar när proteshögerarmen byttes ut mot en vänsterarm eller en protesfot.

Bättre proteser och förstärkning

Resultaten kan på sikt leda till nya tillämpningar inom bland annat protesforskningen, menar Henrik Ehrsson. En strokepatient, som blivit halvsidigt förlamad, kan få en protesarm som upplevs som sin egen, samtidigt som den paralyserade armen finns kvar i kroppsbilden. Man kan dessutom tänka sig att vanliga människor skulle kunna ha användning av en extra arm i vissa krävande arbetssituationer, till exempel brandmän under räddningsaktioner eller sjukvårdare i fälttjänst. Men då måste den extra kroppsdelen kombineras med någon form av protesrobot med elektroder på förslagsvis huvudet. Man vill ha en känsla av kroppstillhörighet för protesen, men samtidigt ha kvar känslan för sin riktiga kroppsdel.

Länk till artikeln på PLoS ONE

För ytterligare information