KFL till Schweiz och England

Hur ser karriärvägarna för unga forskare ut? Hur finansieras forskning vid olika universitet? Hur hänger forskning och innovation ihop? Det var några av de frågeställningar som KFL:s* studieresa till England och Schweiz sökte svar på. Ett övergripande intryck är ett mer aktivt stöd från universiteten för unga forskare.

Till exempel berättade Matthias Gäumann som ansvarar för ”Research Affairs” vid EPFL (Ecole Polythechnique Federal Lausanne) om det paket som åtföljs för de som beviljas ”tenure track”; deltid för en sekreterare och en tekniker, pengar till att anställa en doktorand, till egen lön och för att skaffa nödvändig utrustning. Universitet ordnar också regelbundna informationsträffar om vilka stipendier och utlysningar som finns att söka, och hjälper de som söker ERC-grants, Marie Curie eller andra stora anslag. EFPL har en beviljandegrad på runt 30 procent för ERC-ansökningar. Det placerar dem i topp tillsammans med Oxford, Cambridge och ETH (Eidgenössische Technische Hochschule – tekniska högskolan i Zürich).
Matthias Gäumann pratade om vikten av ett starkt ledarskap, som en förutsättning för akademisk frihet. EFPL har haft en stark och visionär rektor, Aebischer Patrick, som under 16 år konsekvent drivit igenom många förändringar, som att införa tvärvetenskapliga institut för att undvika inlåsning av forskningsresultat och isolerade forskargrupper. Han har också skapat tydliga karriärvägar och breddat rekryteringsbasen så att man idag har en majoritet utländska forskare, många i den internationella toppligan. Matthias Gäumann pratade även om vikten av det ekosystem där universitetsforskningen, gärna med både grund- och tillämpad forskning, på ingår tillsammans med näringslivet.

Vad skapar då en toppforskare? Bioteknikern och professorn Ralph Müller vid ETH – författare eller medförfattare till över 1000 (!) vetenskapliga publikationer delade med sig av sina erfarenheter om vilka ingående komponenter som behövs. Mobilitet är en, en annan att ha en planering i huvudet, en genomtänkt strategi, som gör att man kan agera när möjligheter dyker upp. Man måste också förstå landskapet man rör sig i, vilket görs bäst med en viss självdistans, menade han.

Dr Walter Riess, chef för ”Science & Technology”-avdelningen på IBM: forskningslabb ”ThinkLab”i Zürich gav en rejäl och grundlig genomgång av den forskning som utförs vid labbet, det största utanför USA och dessutom stolt innehavare av två Nobelpris i fysik. Nu jobbar man med flera projekt, som funktionella nanostrukturer, nya krypteringsalgoritmer och solcellsteknologi. IBM skiljer sig från andra företag i det att de även har forskning av grundläggande karaktär och löpande tar in postdoktorer. ThinkLab finansieras till drygt hälften av IBM, resten kommer från annat håll, bland annat från EU:s forskningsfonder eller amerikanska Darpa.

I England besökte gruppen Wellcome Trust-stiftelsen i London och även forskningsinstitut i Cambridge. Wellcome Trust är en stor forskningsstiftelse som delar ut 600 miljoner pund, motsvarande knappt 7 miljarder svenska kronor, årligen till framförallt medicinsk forskning. Stiftelsen har ett flertal forskningsprogram för olika karriärsteg och stödjer även forskning i andra länder. En viktig del av deras arbete är även kommunikation och utbildning av allmänheten, bland annat arbetar de med utbildningsprogram för lärare.
Sanger Institutet som ligger utanför Cambridge helfinansieras av Wellcome Trust och arbetar med storskalig DNA-sekvensering och forskning på den data som genereras. Institutet gjorde en stor del av Human Genome projektet. Kostnaden för DNA sekvensering sjunker snabbt och stora datamängder genereras. Forskningen kommer att spela en allt större roll inom sjukvården och i Storbritannien pågår just nu ett projekt för att sekvensera 100 000 patienters DNA. Det ger bland annat en unik möjlighet att gruppera patienter med sällsynta sjukdomar och ge en bättre vård. På samma campus ligger EMBL-EBI, där vi träffade Ewan Birney chef för instiutet. EBI arbetar i nära samarbete med Sanger institutet och har en ”öppen dörr” policy för att öka rörligheten och samarbetet mellan forskarna på de båda instituten. EBI arbetar i relativt små forskargrupper på runt 10 personer, och i stort sett alla forskare måste lämna instiutet efter 8 år. Instiutet arbetar med bioinformatik och forskar på bland annat växtbiologi, däggdjurens utveckling och sjukdomar.
KFL besökte även MRC-LMB och träffade Hugh Pelham, chef för institutet, och en av de banbrytande inom cryo elektronmikroskopi, en teknik där man genom att chockfrysa prover med proteiner höjer upplösningen för proteinstrukturerna som går att få ut från elektronmikroskopin så att det även går att se dynamiken hos proteiner. LMB stoltserar med 10 nobelpristagare!
Instituten i Storbritannien har en stor del direktfinansiering vilket liknar förhållandena i Schweiz. Däremot ser rekryteringen annorlunda ut då de i större grad försöker anställa riktigt unga forskare, ofta direkt från post doc som de sedan ger stöd att utvecklas. Gemensamt för besöken var att de yngre forskarna får mycket stöd från institutet i rekryteringsprocesser, utrustning och som i LMB fallet är t.o.m. förbrukningsartiklar gemensamma. Stora krav ställs naturligtvis på den individuella prestationen, men forskarna får mycket tillbaka. De som arbetar på LMB, ETH eller t.ex. EPFL är väldigt stolta över sitt universitet/institut. Intressant är också att notera att ledarskapet bland de olika personer som vi träffade under veckan är väldigt olika men tydligt. De personer som har lyckats i de här miljöerna vet vad de vill och har en strategi för att ta sig dit.