Lärarundantaget under lupp
Vem äger rätten till en kommersiellt intressant idé? Inom det privata näringslivet och landstingsvärlden är det enkelt; det tillhör arbetsgivaren, parat med olika belöningssystem och incitament för uppfinningsrika medarbetare. I akademin finns lärarundantaget som innebär att en lärare (lektor/professor) har rätt att själv kommersialisera frukten av sin forskning. Inom sjukvården krockar dessa synsätt och regelverken går rakt genom enskilda personer.
Martin Ingvar menar att lärarundantaget blir knepigt när man har dubbel affiliering; när man utför akademisk forskning i en organisation, i det här fallet landstinget, men forskningen är finansierad med akademiska medel. Som ytterligare komplikation är också landstinget den tänkta köparen av det som ska kommersialiseras. Ett annat problem är hanteringen av de som inte omfattas av lärarundantaget, men som bidragit väsentligt. Det kan till exempel handla om ingenjörer, datavetare och sjuksköterskor. Hur ska de få rättmätig del av idéns frukter, vilka belöningar och rättigheter bör de rimligen ha?
– Att utveckla idéer med lärarundantaget leder till små underfinansierade projekt som juridiskt blir utsatta och lätta offer för finansiärer och konkurrerande industri, fortsatte Martin Ingvar och avslutade att det behövs en översyn av lärarundantaget och en harmonisering mellan akademins och landstingsvärldens regelsystem för upphovsrätt, kommersialisering och bisysslor.
Juristen i landstinget för Dalarna, Lena Jönsson, tog plats efter Martin. Utöver att diskutera och ge synpunkter på rättighetsfrågorna redogjorde hon kort för patientdatalagen och personuppgiftslagen, PUL, och hur de bör hanteras i relation till registerhantering och offentlighetsprincipen. Överföringar av information mellan olika områden måste ske prövat, ett tillstånd från Etikprövningsnämnden innebär inte med automatik att man har rätt att få ut de uppgifter man behöver för sitt forskningsprojekt etc.
Att kommersialisering i gränslandet klinik och universitet inte är en lättplockad gås vittnade även Anna-Carin Olin vid Göteborgs universitet/Sahlgrenska om. Hon har utvecklat en ny diagnostikmetod för lungsjukdomar. Det har inte varit lätt att styra mellan patentfrågor, jävsfrågor, upphovsrättsliga aspekter och finansiering, berättade hon. Precis som Martin Ingvar påtalade hon problemen med finansiering i det som också kallas ”dödens dal”, steget mellan innovation och marknadsintroduktion. Som det svenska systemet ser ut just nu tvingas många till en för tidig notering på mindre listor, som Aktietorget, vilket bland annat kan ge oönskade inlåsningseffekter.
Från SSF:s sidan tycker vi att det är angeläget att forskningsresultat når sin tillämpning enklare och snabbare. Seminariet gav flera handfasta råd och uppmuntran för hur man kan komma framåt. Stöd att hämta för den som vill äntra den knöliga, men trots allt intressanta resan, från innovation till marknad. Alessio Degl´Innocenti, från Gothia Forum, en plattform inom Västra Götalandsregionen, Johanna Asklin från LU Innovation och David Wensbo, Innovation Skåne berättade om sina stödformer. Vid Västerbottens läns landsting har man inrättat en så kallad Innovationssluss, med syfte att ta till vara personalens idéer, berättade Tomas Gustafsson.
