Magbakterier kan påverka hjärnans utveckling

Forskargrupper vid Karolinska Institutet och Genome Institute of Singapore har i samarbete lagt fram en ny studie som visar att bakteriefloran i mage och tarm kan ha betydelse för hjärnans utveckling hos foster.

Studien som nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS har koordinerats av professor Sven Pettersson vid Karolinska Institutet, som medverkat i SSF:s tidigare strategiska forskningscentrum Integrated Recognition in the Immune System. Docent Rochellys Diaz Heijtz är försteförfattare till studien, där flera andra forskare medverkat, däribland professor Hans Forssberg, föreståndare för det strategiska forskningscentret Stockholm Brain Institute, som stöds av SSF.

I studien har forskarna jämfört beteende och genuttryck i två grupper av möss. Den ena gruppen innehöll djur som fötts upp under normala förhållanden, med normal bakterieflora i mage och tarm. I den andra gruppen ingick djur som fötts upp under särskilda bakteriefria förhållanden i flera generationer. Forskarna kunde då observera att de möss som fötts upp utan bakterier tenderade att ha ett mer riskfyllt beteende än de möss som levt under normala förhållanden.

Mer information från Karolinska Institutet.