Hoppa till innehåll
EN In english
Publicerad

Med tanke på affären

Ulf Rolander. Foto: Karin Nordin

Strategisk relevans är lika viktigt som vetenskaplig kvalitet när SSF bedömer ansökningar. Ulf Rolander på Sandvik är en av näringslivets representanter i det arbetet. ”Vilken affär ska vi göra?” frågar han ständigt.

SFF ska stödja forskning som stärker Sveriges konkurrenskraft. Forskning som har en tydlig vision om att komma till nytta i Sverige inom fem till tio år prioriteras. I kommittéerna som bereder ansökningar om forskningsbidrag är därför näringslivet representerat.

– Strategisk relevans är det som är svårast att bedöma av kriterierna, det är mycket svårare än vetenskaplig kvalitet, säger Ulf Rolander, vice vd för FoU på Sandvik Tooling och en av de personer som har arbetat länge med SSF och suttit med i flera beredningsomgångar.

– SSF:s pengar ska komma till nytta och Sverige är ett litet land som är väldigt konkurrensutsatt. Vi ska välja projekt som vi tror kan bli någonting och som kan bli det i Sverige, fortsätter han.

Varför är det så svårt att bedöma strategisk relevans?

– Det är lätt att man dödar idéer bara för att de är nya. Det här är ett problem för många stora företag också. Man blir lite för feg. Vi måste våga satsa på det som är nytt och innovativt också.

– Även om vi tycker att det är en bra idé måste vi bedöma hur stor chans det är att den kommer att kommersialiseras i Sverige. Vi kan ha världens bästa idé men om det inte finns någon i Sverige som kan ta hand om den spelar det inte så stor roll. Om det finns utländska företag i samma område behöver vi bedöma om Sverige kan klara konkurrensen.

Svarvverktyg med ett vändskär av hårdmetall fastsatt i spetsen. Foto: Karin Nordin Svarvverktyg från Sandvik Tooling. Ett vändskär av hårdmetall är fastsatt i spetsen. Skäret har en svart ovansida eftersom yttersta skiktet är aluminiumoxid. De andra sidorna har guldfärgade titannitridskikt ytterst.

Hur vet man vad som är på gång i världen?

– SSF sätter ihop kommittéerna så att personerna representerar ett brett fält av olika kunskapsområden, allt från life science till materialkunskap. Tillsammans har personerna mycket erfarenhet, både av forskning och av industriverksamhet, annars skulle det inte fungera. Sedan har vi ju också möjlighet att bedöma ansökningar mot varandra, så vi behöver inte alltid använda en absolut skala.

Blir det andra projekt när näringslivet är med i panelen?

– Ja, annorlunda men inte sämre. Som exempel kan jag ta en idé som kom in till oss på Sandvik för ett tag sedan. Idén var spännande men vi föreslog att man skulle byta materialsystem till ett som vi vet är mer användbart industriellt. Det blev ett lite svårare projekt vetenskapligt men med mycket större kommersiell potential.

Fräsverktyg. Foto: Karin Nordin Fräsverktyg från Sandvik Tooling med plats för åtta skär som skruvas fast längs periferin.

Vad ska Sverige göra mer för att få större nytta av forskning?
– Vi behöver en bra dialog där vi tar fram strategier för vad vi ska satsa på. Det här kan inte forskarna göra själva utan vi måste driva mångfalden så att vi får med användarna och marknaden i dialogen. Det vi gör ska vi göra för våra kunder och vi ska hela tiden fråga oss: Vad är det för affär vi ska göra?

Text och foto: Karin Nordin