Mindre bladmögel med vaccinerad potatisplanta
Mellan 1845 och 1852 dukade en miljon irländare under av svält och sjukdomar till följd av potatismissväxt. De ekonomiska konsekvenserna var långvariga. Potatismissväxten orsakades av bladmögel som fortfarande är ett gissel.
– Lyckligtvis svälter vi inte idag när skörden slår fel, men potatisbladmögel innebär stora problem för många lantbrukare och för miljön. Den orsakas av algsvampen Phytophthora infestans som sprider sig snabbt. På en vecka kan hela odlingar av potatis slås ut, säger Erik Andreasson, professor i resistensbiologi, vid SLU i Alnarp.
Erik Andreasson. Foto: Eva Regårdh.I Sverige räknar man med att nästan hälften av jordbrukets användning av fungicider, medel mot svamp, används för att bekämpa just bladmögel hos potatis. Detta trots att potatisodling bara upptar några få procent av åkerarealen. Potatisplantorna måste dessutom besprutas vid upprepade tillfällen, upp till tio gånger per säsong. Bara inom EU uppskattar man att förlorad skörd och kostnader för bekämpning kostar cirka 7 miljarder kronor per år.
Gensekvenserade grödor
Nu gensekvenseras grödor i snabb takt och forskarna får tillgång till mängder med ny information som kan användas i växtförädlingssyfte. Att flera grödor successivt blir gensekvenserade öppnar nya fält för forskningen och kommer på sikt att förändra jordbruket.
Erik Andreasson försöker hitta nya och uthålliga angreppssätt för att stärka växtens motståndskraft mot bladmögel. Arbetet bedrivs i samarbete med Lunds Tekniska Högskola och Fredrik Levander vid avdelningen för immunteknologi. Tillsammans har de identifierat och analyserat tusentals potatisproteiner. De har bland annat hittat en paranoid potatisklon som har försvarssystemet påslaget hela tiden, vilken de nu försöker att utnyttja i resistensförädlingssyfte.
Aktiverar plantans försvar
En annan del av forskningen visar att fosfit (K2HPO3) ökar potatisplantans motstånd väsentligt. Mekanismerna bakom är inte alls klarlagda, men fosfit aktiverar växtens eget försvar, det blir som en form av vaccinering som stimulerar växtens immunsystem.
– Det vi satsar på nu är att bespruta fälten med fosfit, som är ett godkänt växtförstärkande medel. Man skulle kunna injicera utsädet, alltså potatisknölarna, med fosfit men eftersom bladmögel uppträder sent på växtsäsongen har det visat sig att resultatet blir bäst om man besprutar själva plantan. På kort sikt räknar vi att man kan minska mängden fungicider med ungefär hälften. På lite längre sikt när vi förstått mekanismerna bakom kan man kanske förädla för denna egenskap och minska mängden bekämpningsmedel ännu mer. För att skapa en uthållig bladmögelresistens behövs antagligen en kombination av flera mekanismer. Men det här är en bra början, säger Erik Andreasson.
Text: Eva Regårdh
Artikel från Land Lantbruk
Bild på potatisskörd: SXC