Motståndkraftiga grödor och bättre behandlingsmetoder

För alla forskningsbidrag från SSF som överstiger fem miljoner kronor är tre procent reserverat för nyttiggörande. För ett typiskt rambidrag på ungefär 30 miljoner kronor handlar det alltså om nära en miljon kronor som kan användas för att göra en behovsanalys, affärsplan, söka patent eller liknande.

Flera Bio-projekt börjar nu gå mot sitt slut och för att underlätta nyttiggörandet anordnar SSF träffar med forskarna, det vill säga projektledarna. Med på mötena för att scouta idéer och bistå med råd och tips är representanter för forskningsinstitut, branschorganisationer, universitetens innovationskontor, holdingbolag och andra finansiärer som Almi Invest, Nxt2b och Innoext.

Potatisbladmögel är en särdeles aggressiv sjukdomsalstrare vilket gör att potatisodlingar ofta besprutas hela 10-15 gånger under en växtsäsong. I Erik Andreassons projekt försöker man hitta potatisgenotyper som är mer motståndskraftiga mot bladmögel och sedan använda dessa i praktisk förädling. Inom projektet har forskarna också tagit fram och sökt patent på ett extrakt från sockerbetsavfall. Extraktet har en skyddande effekt mot potatisbladmögel och skulle kunna bli ett alternativ till kemisk bekämpning.

Rotröta på gran är en annan växtsjukdom och angriper upp till 20 procent av granbeståndet vilket kostar stora summor för skogbolagen eftersom en rotrötskadad gran inte duger till virke. Jan Stenlid med kolleger vid SLU använder modern genteknik för att kartlägga vilka gener och genmarkörer som är inblandade. Med tanke på den långa generationstiden i skogsbruket är genmarkörer av stort ekonomiskt värde för tidigt urval av särskilt motståndskraftiga träd.

Genkartläggning inom skogsträdsförädlingen används också i ett annat SSF-finansierat projekt som syftar till att göra gran och tall motståndskraftiga mot snytbaggeangrepp, berättade Stefan Jansson vid Umeå Plant Science Center. Vid återplantering av kalhyggen kan stora delar av beståndet dö till följd av snytbaggens gnagskador. Varje år planteras nästan en halv miljard små gran- och tallplantor i den svenska skogen, så det handlar om stora värden som kan gå till spillo.

Herwig Schüler vid KI presenterade inhibitorer för utvecklingen av cancer, som efter sedvanlig prövning skulle kunna leda till nya behandlingsmetoder och läkemedel. Metoden bygger på att inhibitorerna slår ut mekanismerna för DNA-skadereparation helt och hållet vilket får de snabbväxande tumörcellerna att dö medan de friska klarar sig.

Har man höga kolesterolvärden har man ofta också plack i blodkärlen, som om det är inflammerat kan leda till hjärnblödning eller hjärtattack. Anna Hultgårdh-Nilsson vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att med hög precision identifiera farliga plack. Det bygger i huvudsak på algoritmer som förfinar mätningen vid ultraljudsundersökningar. Ett plus är att programvaran enkelt kan integreras i många av dagens ultraljudsapparater.

Gunnar Hansson vid Göteborgs universitet berättade att tarmslemhinnan i tjocktarmen har två lager av slem som ska vara så tätt att bakterier inte kan ta sig ner till det undre lagret. För patienter med tarminflammation är den här processen störd, med blödningar och andra besvär som följd. Lösningen på problemet, menar Gunnar Hansson, skulle kunna vara att tillföra ett protein som kan fungera som ett skyddsgaller mot den undre slemhinnan. Patentansökan lämnas in i dagarna, så mer detaljer fick vi inte reda på.

Dan Andersson, Uppsala universitet, utvecklar strategier för att minska resistensutveckling vid antibiotikabehandling. Det handlar dels om nya doseringsprinciper för antibiotikabehandling men också forskning kring att fastställa vilken nivå av antibiotikakoncentrationer i vattendrag som selekterar för resistens. Behovet av en enkel och praktisk mätutrustning är stort eftersom vi idag inte kan avgöra huruvida en kemiskt bestämd antibiotikakoncentration är problematisk eller inte ur hälsosynpunkt.

Birgitta Agerberth vid KI är också inne på det globala problemet med multiresistenta bakterier. Hennes projekt utvecklar alternativa behandlingsmetoder till antibiotika. Bland annat har hon drivit ett projekt som ger tarminfekterade patienter i Dakka, Bangladesh en kombination av fenylbutyrat och vitaminD3, vilket tillsammans med mycket låga doser antibiotika gett fina resultat.

Faktaruta: De SSF-finansierade Bio-projekten ligger alla inom utlysningarna

• Parasitresistenta träd och grödor
• Epigenetiska sjukdomsmekanismer
• Nya prediktiva modeller och biomarkörer för läkemedels-utveckling
• Nya antimikrobiella agens – det innata immunsystemets
  roll