Näst bäst i klassen – räcker det?
SSFs VD Lars Rask inledde med att poängtera vikten av ett utbildningssystem som redan i grundskolan stimulerar intresset för naturvetenskap och teknik, kombinerat med ett fungerande forskningssystem, för både akademi och industri. Men det räcker inte – för att vidmakthålla konkurrenskraften måste vi bli bättre på att ta tillvara forskningsresultat och nyttiggöra dem. Vi måste transformera forskning till innovation, till livskraftiga företag.
SSFs VD Lars Rask inledde. Foto: Martin Wichardt.
En stor del av världens ingenjörer utbildas idag i Indien och Kina, konstaterade Joakim Palme, VD för Institutet för Framtidsstudier. Om Europa ska fortsätta utvecklas, måste vi koppla upp oss mot de asiatiska länderna, menade han och fick medhåll av utrikesminister Carl Bildt, som var med via en inspelad intervju. Men till skillnad från många av de andra talarna är Bildt inte särskilt orolig för konkurrensen från Kina, eftersom han anser att framgångsrik forskning och innovation bygger på den fria miljön, något som Kina saknar. EU måste dock utveckla sin innovationskraft, bara genom gemensamma satsningar kan vi bibehålla en position i världstoppen.
Foto: Martin Wichardt.
Per Kornhall, undervisningsråd vid Skolverket, konstaterade lakoniskt att enligt en artikel i Ny Teknik för något år sedan sökte dubbelt så många ungdomar till Big Brother som till de tekniska högskolorna. Att intresset för naturvetenskap och teknik sjunker är en trend i hela västvärlden, kanske är vi för mätta och tar vår bekväma tillvaro för given, resonerade Kornhall. I utvecklingsländerna är det betydligt fler barn och ungdomar som drömmer om en framtid som ingenjör eller läkare. Vi fick också en del deprimerande fakta om svenska skolans oförmåga att bibringa eleverna kunskap, enda glädjeämnet här var väl att de bästa svenska eleverna fortfarande är lika bra. Undervisningen behöver stärkas och bli bättre; enligt Kornhall så är till exempel undervisningen i fysik ofta tråkig och läroboksstyrd.
Per Kornhall gav en ganska dyster bild av skolans resultat. Foto: Martin Wichardt.
Lena Gustafsson, rektor för Umeå universitet, uppehöll sig, precis som den efterföljande debatten mycket vid att forskarens frihet visserligen är tilltalande, men det saknas stabilitet och trygga anställningar i forskarvärlden. Olika satsningar, mycket externa medel, låga basanslag och otydliga karriärvägar ger en splittrad tjänstesituation.
Lena Gustafsson, rektor för Umeå universitet. Foto: Eva Regårdh.
– Nyckeln till vår framtid är tillgången till kompetenta ingenjörer, sa Scanias utvecklingschef Lars Stenqvist, i sitt anförande innan han tillsammans med Cecilia Schelin Seidegård, landshövding på Gotland, och nanoprofessorn Maria Strømme deltog i eftermiddagens andra paneldebatt.
Maria Strømme, Lars Stenqvist och Cecilia Schelin Seidegård debatterar. Foto: Martin Wichardt.
– Att kommersialisera sin forskning är något helt annat än att få patent, sa Maria Strømme, och konstaterade att hon själv inte har tid till det, utan ofta satsar på att licensiera ut sina forskningsresultat. Vi är redan näst bäst i klassen, kanske är det gott nog, tyckte hon.