Ny teknik ska nå oss genom samarbete

Elektroder i hjärnan öppnar upp för nya metoder att behandla sjukdom, men ger också en möjlighet att implantera minnen eller läsa dina tankar. Mer samarbete och kommunikation mellan yrkesgrupper kommer att avgöra om tekniken tar sig ända fram till människan som vill ha den.

Konstgjorda elektroder ska röra sig som sjögräs i en hjärna. Små, lätta och flexibla följer de den övriga hjärnsubstansens mjuka rörelser. Redan idag kan sådana elektroder vara till stor hjälp för personer som lider av tremor, darrningar, och om en inte alltför avlägsen framtid kommer många andra patientgrupper att kunna få hjälp med sådan ny teknik, till exempel personer med epilepsi eller Parkinsons sjukdom. Det visade Jens Schouenborg, professor i neurofysiologi vid Neuronano Research Center, Lunds universitet, under den andra delen av seminariet Människa 2.0 – från biologi till medskapare.

Jens Schouenborg

– Vad händer när det här blir lika vanligt som en blodprovstagning? frågade han för att lyfta den etiska aspekten.

Han beskrev också hur elektroder kan användas för att inplantera minnen eller för att läsa dina tankar. Skrämmande, tyckte publiken vid seminariet. När de fick frågan om huruvida tankeavläsning är önskvärt svarade 98 procent nej.

Samarbete för jämlik vård

Ulf Hertin

Ulf Hertin, RxEye, beskrev en subspecialiserad sjukvård där ny teknik skulle kunna göra det möjligt för alla patienter att få tillgång till bästa expertisen och därmed en jämlik vård, men där organisation och strukturer står i vägen.

Samarbete och kommunikation mellan forskare, vården och andra människor verkade vara lösningen både för att få fram den bästa forskningen och innovationerna och för att dessa ska kunna tillämpas. Det menade flera av deltagarna.

Det oförutsägbara lockar

Fredrik Höök, professor i biologisk fysik, Chalmers, drömmer till exempel om att arbeta med forskningsprojekt som han inte kan komma på själv, som har kommit till i multidisciplinärt samarbete. Han menade att han kunde förutsäga vad 90 procent av föredragen på en vetenskaplig konferens om två år ska handla om. De övriga tio procenten är däremot helt oförutsägbara, och det är de som har tillkommit i samverkan mellan olika yrkesgrupper.

Fredrik Höök

Glöm inte implementeringen

Man får inte heller glömma att implementeringen av ny teknik är en förutsättning för att den ska fungera i vården, menade Emma Spak, ordförande för Sveriges yngre läkares förening, SYLF.

– Vi köper in en röntgenapparat som sedan ska stå där i tio år, men den behöver utvecklas allt eftersom. Vi måste fånga upp innovativa idéer hos vården och patienterna.

Roger Henriksson, professor och chef RCC Stockholm/Gotland, förhöll sig skeptisk till att använda vilken ny teknik som helst.

– Är det verkligen elektroder i hjärnan vi ska satsa på? Och vilka ska i så fall få tillgång till det?

Han gav också en känga till de som ”förhärligar” den innovativa forskningen och industrin.

– Det är inte enbart fel på politiker och beslutsfattare för att det inte blir mer innovation i vården, sa han.

Förstå vården

Carola Lemne, Emma Spak och Anders Wennerberg, Johnson & Johnson

Carola Lemne, vd Praktikertjänst, gav företagen en hemläxa.

– Företagen måste lära sig förstå vården. Chefer måste belöna forskning och politiker måste hitta sätt att orka göra satsningar som går längre än den närmsta mandatperioden.

Text och bild: Karin Nordin

Film: Annika Widebeck