Reumaforskare får ett av världens största vetenskapspriser
Lars Klareskog som leder ett stort projekt finansierat av SSF har bidragit till att förklara hur ledgångsreumatism kan uppkomma på molekylnivå. För det belönas han med Crafoordpriset.
Lars Klareskog vid Karolinska Institutet får som förste svensk Crafoordpriset i polyartrit tillsammans med amerikanerna Peter Gregersen och Robert Winchester för deras upptäckter om samspel mellan arv och miljö vid reumatoid artrit. Ledproblemen kan enligt deras forskning börja i en annan del av kroppen: lungorna.
Förr betraktades ledgångsreumatism som en och samma sjukdom. Men modern forskning visar att det finns minst två distinkta former. På 1980-talet hittade Robert Winchester och Peter Gregersen en förklaring till varför vissa gener, som styr tillverkningen av proteiner som kallas human leukocyte antigen (HLA), ökar risken för ledgångsreumatism. HLA-proteiner sitter på ytan av alla celler; de formar en speciell ficka där molekyler från cellen fastnar.
Immunceller, som försvarar kroppen mot virus och bakterier, läser ständigt av vad som sitter i denna ficka. Om cellen är infekterad av ett virus kommer bitar av viruset att fastna i fickan. Då reagerar immunförsvaret direkt och går till attack. Robert Winchester och Peter Gregersen upptäckte att vissa varianter av HLA-proteiner ökar risken för ledgångsreumatism eftersom de har en speciell form på sin ficka.
Dramatisk ökning
Tjugo år senare kom nästa genombrott. Det var då känt att rökning gav en liten ökad risk för reumatism. Men Lars Klareskog och hans medarbetare insåg att risken blir dramatiskt mycket högre om rökarna samtidigt har ärvt HLA-riskgener. Än värre blir det om de dessutom har antikroppar mot något som kallas för citrullinerade proteiner. Lars Klareskogs forskning visar att rökning får sådana proteiner att bildas.
Forskarnas systematiska kartläggning har lett fram till en hypotes där den vanligaste formen av ledgångsreumatism börjar i lungorna och där forskarna nu tror att citrullinerade proteiner passar i den speciella fickform som vissa HLA bildar. Sjukdomen kan alltså starta i ett samspel mellan arv och miljö och den kan slumra i kroppen flera år innan den bryter ut. Ökad kunskap kring sjukdomens orsaker kommer förhoppningsvis leda till ännu bättre behandlingar.
Pristagarna får dela på fyra miljoner kronor.
- Peter K. Gregersen är Investigator vid The Feinstein Institute for Medical Research, Manhasset, NY, USA.
- Robert J. Winchester är professor vid Columbia University, New York, NY, USA.
- Lars Klareskog, professor vid Karolinska Institutet.