Hoppa till innehåll
EN In english
Publicerad

Science 2.0 – öppenhet gör Europas forskning världsledande

Forskningens villkor förändras i takt med globaliseringen och digitaliseringen. Det blir lättare att komma åt enorma mängder data då allt fler använder open access, fri tillgång av publikationer. Det är hög tid för Europa att uppgradera till Science 2.0 för en framgångsrik forskning i framtiden. Det var temat på IVA:s seminarium den 8:e december där SSF:s vd Lars Hultman var en av talarna.

Inledningstalare var EU-kommissionens Jean-Claude Burgelman, chef för vetenskapliga policy-, framtids- och datafrågor. Han menade att vi måste ta lärdom av vad som hände i början av 2000-talet då sociala medier började spridas över världen. Europa var sena att hoppa på tåget och missade utveckling och affärstillfällen. Företagen som växte fram kom främst från USA. För att det här inte ska hända igen, den här gången för den europeiska forskningen, har EU-projektet Science 2.0 dragits igång. Eller ”Open Science” som en del vill att projektet ska heta istället. Oavsett namn så är projektets mål att ta reda på vilka konsekvenser de ändrade förhållanden får och se till att Europa blir forskningsledande.

Jean-Claude Burgelman menade att möjligheterna med Science 2.0 bland annat är mer transparens, mer öppenhet, billigare och mer effektiv forskning. Men det också finns nackdelar. Med digitaliseringen blir det lättare att starta vetenskapliga tidskrifter som konkurrerar med de traditionella, välrenommerade tidskrifterna. Frågan är hur granskningens kvalitet kan garanteras? Och hur forskarna tjänar på öppenheten, hur de får uppmärksamhet för sina resultat?

Lars Hultman tog upp problematiken om var dessa mängder av data ska lagras. Han påpekade också att vi måste jobba för att bevara unga progressiva företag i Europa och att se till att den akademiska världen fortsätter att locka till sig unga människor.

SSF gör redan en hel del för att Sverige ska sitta bekvämt i första klass på Science 2.0-tåget. 2,5 miljarder kronor har under de senaste åtta åren satsats på program som t.ex. mjukvaruintensiva system, informationsintensiva system och framtidens forskningsledare. 2015 planeras utlysningen ”Big DATA”.