Snart slipper läkarna gissa

Antibiotikaresistens är tyvärr ett välkänt och globalt hälsoproblem. Antibiotika, ämnen som dödar/stoppar bakteriers tillväxt, har använts för mycket och felaktigt. Samtidigt är antibiotika jämte vaccin den viktigaste medicinska landvinning som gjorts. Antibiotikabehandling revolutionerade sjukvården.  Bakteriella infektioner som lunginflammation och blodförgiftning, tidigare vanliga orsaker till svår sjukdom och död, kan nu botas bokstavligt från en dag till nästa.

Effektiv antibiotikabehandling har blivit en helt nödvändig förutsättning för modern sjukvård vid kirurgiska ingrepp, transplantationer, cancerbehandling, brännskade- och neonatalvård. Tyvärr har bakterierna under de snart 80 år som vi använt antibiotika utvecklat motståndskraft mot många preparat, vilket lett till ökande sjukdom, dödlighet och kostnader för samhället. För att öka behandlingseffektiviteten hos både människa och djur, reducera resistensutvecklingen och förlänga livstiden av existerande och nya antibiotika så måste de användas enbart vid bakteriella infektioner och bara där bakterierna är känsliga. Detta i sin tur kräver snabba och pålitliga diagnostikmetoder, vilket är fokus i forskningsprogrammet Mycket snabb antibiotikaresistensbestämning med Dan Andersson som huvudsökande och koordinator för de sex forskargrupper som kommer att genomföra projektet.

Snabbt svar vid vanliga infektioner

Dan Andersson, professor vid Uppsala universitet, berättar att forskargrupperna kommer att utveckla en metod för att mäta antibiotikakänslighet där bakterier fångas upp från exempelvis ett urin- eller blodprov, i en mikrofluidik-kammare. Det är en utrustning som automatiserat mäter tillväxten av enskilda celler i mikroskop i frånvaro och närvaro av antibiotika. Om bakterierna slutar växa i närvaro av antibiotika är de känsliga och om de fortsätter att växa är de resistenta. Genom att mäta den genomsnittliga tillväxthastigheten av många enskilda celler kan tiden det tar för att skilja en resistent och känslig cell reduceras till 30 minuter. Det här kan vara utmärkt att ha tillgång till på en vanlig vårdcentral. Behandlande läkare slipper gissa? vilket preparat som skulle kunna passa, utan kan snabbt avgöra om och exakt vilket preparat som ska sättas in. Patienten å sin sida får ett tydligt besked och kan hämta ut sin medicin inom några timmar vid konstaterad bakteriell infektion. Även veterinärer skulle kunna ha stor glädje av en sådan utrustning påtalar Dan Andersson.

Lite längre vid specialistsjukvård

Tanken är också att vidareutveckla metoden och kombinera den med artidentifiering baserad på artificiell intelligens, avancerad bildanalys samt DNA-sekvensering vid specialistsjukvård. Syftet är att bestämma resistensprofil samt vilken bakterieart som orsakat infektionen. I dessa fall kommer tiden från prov till svar vara 1-4 timmar. Det här kan spara liv. Vid blodförgiftning, sepsis, ökar risken för att patienten ska dö med hela 4 procent per timme utan, eller med felaktig, behandling. Snabb bestämning av exakt vilken antibiotika som patienten behöver är då extremt viktigt. Globalt har man nästan 50 miljoner sepsisfall per år varav 11 miljoner leder till död och en stor del av dessa fall är hos barn under 5 år.

Vill du veta mer?

Tidskriften Forskning & Framsteg har också skrivit om Dan Anderssons forskning.

https://fof.se/artikel/snabbtest-visar-basta-antibiotika-kombinationen

I tidskriften PNAS kan man läsa mer om tekniken bakom testet

https://www.pnas.org/content/114/34/9170

Uppsala universitet har ett speciellt centrum för forskning kring antibiotikaresistens, Uppsala Antibiotic Center som Dan Andersson är knuten till. Mer information finns här www.uac.uu.se