Hoppa till innehåll
EN In english
Publicerad

SSF-forskare flitiga söka patent

Forskare som har stöd från SSF söker fler patent än forskare med annan finansiering. Det visar en ny rapport från Stiftelsen för Strategisk Forskning.

Nästan 90 procent av studiens forskare med bidrag från SSF inom det livsvetenskapliga området ansökte om patent under de första åtta åren av 2000-talet. I kontrollgruppen, det vill säga forskare utan stöd från SSF, hade hälften av forskarna ansökt om patent under samma tidsperiod.

– Det kan vara så att våra program lockar forskare som är intresserade av kommersialisering och patentering. Vi har ju också krav på att forskningen ska nyttiggöras, säger Lars Rask, vd för SSF och en av författarna till den nya rapporten.

Urval gynnar nyttan

En tredje orsak till SSF-forskarnas aktivitet på patentmarknaden är troligtvis urvalsprocessen när forskarna söker medel från SSF. Beredningen gynnar forskning som har stor chans att komma till nytta.

– Men jag kan inte säga vilken av dessa tre orsaker som kan vara viktigast, säger Lars Rask.

Diagram: Antal prioritetsansökningar per forskare Diagram: Antal priorietsansökningar per forskare med och utan SSF-finansiering.

Sjutton patent mest

Sextio forskare ingick i studien, hälften av dem hade finansiering från SSF medan den andra hälften saknade SSF-stöd. Samtliga forskare var verksamma inom det livsvetenskapliga området mellan 2000 och 2008. Inom detta område står SSF för en mycket liten del av externfinansieringen. Det innebär att det finns ett, för studien, tillräckligt stort antal framstående forskare både med och utan finansiering från stiftelsen. Varje forskare med bidrag från SSF matchades med en forskare utan SSF-stöd på samma vetenskapliga nivå.

Genomgången visar att den mest aktiva forskaren med stöd från SSF hade producerat 17 patent av så kallad prioritetstyp under den aktuella perioden. Motsvarande siffra för kontrollgruppen var 10 ansökningar.

Ladda ner hela rapporten.Ladda ner rapporten.  

Försiktig stimulans

Enligt Lars Rask är undersökningen gjord som en del av kvalitetssäkringen av SSF:s verksamhet. Idag får tre procent av bidragen från SSF användas för patentrådgivning och för vissa ansökningar om patent. Lars Rask menar att detta är lagom mycket.

– SSF ska stimulera forskare att fundera på hur de kan patentera sin forskning. Men dåliga patentansökningar är meningslösa och vissa upptäckter lönar det sig inte att ta ut patent på. Om man patenterar på ett oskickligt sätt kan det till och med förstöra en god idé. Det är viktigt att vara försiktig och att se till att ha en god patentrådgivare.

Text: Karin Nordin