Hoppa till innehåll
EN In english
Publicerad

SSF-forskare studerar nobelprisat material

Flexibelt grafenmembran

Ett flexibelt grafenmembran. Bild från Andreas Isacsson och Jari Kinaret.

Nobelpriset i fysik går till forskare som upptäckt supermaterialet grafen. Jari Kinaret är en av SSF:s forskare som arbetar med grafen för att få fram bättre mobiltelefoner och vågar.

En tunn flaga vanligt kol, bara en atom tjock, har gjort Andre Geim och Konstantin Novoselov till årets Nobelpristagare i fysik. Grafen är det tunnaste och samtidigt den starkaste formen av kol. Det leder elektricitet lika bra som koppar. Det leder värme mycket bättre än alla andra kända material. Det är nästan helt genomskinligt och samtidigt så tätt att inte ens helium, den minsta gasatomen, kan ta sig igenom.

Jari KinaretJari Kinaret

Idag pågår mycket forskning kring grafen och Jari Kinaret, professor vid Chalmers, är en av de forskare som får bidrag från SSF för att ta reda på mer om materialet. Han är glad att grafen nu uppmärksammas.

– Det är ett stort forskningsfält som rör sig snabbt framåt. Jag tycker man kan jämföra med kolnanorör, ett material som kom i början av 90-talet och som nu finns i till exempel badmintonracketar. Vi kommer säkert att se samma utveckling för grafen, som material i till exempel sportartiklar, flygplan och medicinska implantat, säger Jari Kinaret.

Mindre plats

Själv studerar han grafens mekaniska och elektriska egenskaper. Resultaten ska förhoppningsvis komma till användning för mobiltelefoner i form av vibrerande membran.

– Man kan sätta membran av grafen i rörelse så att de vibrerar som trummor. Med hjälp av dessa går det att bestämma vilket radiofrekvensband man ska använda. Idag har mobiltelefoner ett tiotal antenner och filter men med den nya grafentekniken kan de ersättas med komponenter som tar mindre plats och som underlättar utvecklingen av flexibla radiosystem som i stor utsträckning kan styras genom mjukvara.

Vibrationerna hos grafen kan också utnyttjas för att skapa nya vågar för tyngder som det idag är mycket svårt att mäta. Det handlar till exempel om att mäta nanopartiklar i avgaser från dieselmotorer.

Snabba mobiler

Mikael Fogelström, biträdande professor vid Chalmers, forskar också på grafen och har stöd från SSF för detta med 14 miljoner kronor. Hans projekt har som mål att skapa supersnabb elektronik för mobil kommunikation med hjälp av grafen.

Text: Karin Nordin