Strategisk plan skulle gynna Sverige

Samarbete över gränserna. Bättre nationell planering och skarpare målsättningar. Stöd till starka individer i forskningen. Så kan svensk forskning möta framtidens utmaningar.

Femton SSF-projekt inom det biovetenskapliga området har nu kommit en bit på väg i forskningen. Nyligen samlades därför över 200 personer som arbetar i denna stora satsning för att dela med sig av resultat och diskutera metoder och forskningsproblem. Vid paneldiskussionen kom strategiskt viktiga frågor upp.

– Den globala konkurrensen ökar. Stora företag kommer inte att ha kvar forskning och utveckling i Sverige om marknaden här är en procent, sa Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova.

Hon menade att Sverige måste använda sina universitet bättre för att göra landet mer attraktivt för forskning. Dessutom måste regering, forskningsfinansiärer och näringslivet bli mer proaktiva.

Mats Ulfendahl, Torbjörn Fagerström, moderator, och Charlotte Brogren.

– När man kommer till Bryssel frågar de vilka prioriteringar vi har i Sverige. Vi behöver en strategisk plan för var vi vill befinna oss om fem till tio år.

Svenskar underrepresenterade

Med bättre planering och målformulering skulle chansen att påverka mer i internationella sammanhang öka. Eero Vuorio förklarade att svenskar är alldeles för osynliga i EU. Han är ordförande för the Identification Committee of the European Research Council Scientific Committee och gav exempel på att det saknas svenskar i de rådgivande kommittéer som skriver utlysningstexterna för satsningar inom EU.

– Vi ska komma ihåg våra styrkor. I de nordiska länderna har vi engagemang kring hälsa, vi har unika register och biobanker. Vi borde ha fler nordiska samarbeten, då blir vi mycket starkare i Europa. Vi kan även samarbeta med den baltiska regionen, sa Eero Vuorio.

Eero Vuorio

Svenska behov

Katarina Bjelke, departementsråd, forskningspolitiska enheten, Utbildningsdepartementet, påpekade att en stor del av finansieringen på universiteten kommer från EU:s ramprogram för forskning. Med en så stor del europeiska medel behöver vi i Sverige tänka mer strategiskt på hur vi vill fördela pengar för att täcka svenska behov.

Hon gjorde en internationell utblick och konstaterade att det idag är en trend att lägga pengarna på starka individer.

– Det finns mycket pengar för individer men problemen har varit att anslagen är för små och varar under för kort tid. Regeringen vill ändra på detta och Sverige måste bli framgångsrikt på att rekrytera starka individer även utifrån.

Färre studenter

Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för Medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet, pekade på att pengarna inte räcker till alla individer som finns i forskningen idag. Han vill gärna se ett system där det är lättare för personer att gå in och ut i den akademiska forskningen.

Om bara några år kommer dock rekryteringsunderlaget att minska. På grund av demografiska förändringar blir det om fem år 25 procent färre studenter på universitet och högskolor, enligt Katarina Bjelkes beräkningar.

– Universiteten behöver gradvis minska antalet forskargrupper. Men vi behöver ändå få in kreativitet i systemet, så vi måste hjälpa unga forskare in, sa Lars Rask, vd för SSF.

Han gav exempel på att satsningar på stora forskningscentrum inte alls behöver innebära att pengarna går till de mest väletablerade ledarna i centrumet.

– Centrum kan vara mycket fördelaktiga för unga forskare och användas för att träna upp dem.

Läs mer om satsningen.

Karin Nordin