Sune leder ledare

Arton personer är numera fullfjädrade forskningsledare. Under hösten avslutas ledarskapsprogrammet som ingår i Framtidens Forskningsledare 2 och Sune Svanberg är ledaren som har lett ledarna. Nu summerar han erfarenheterna.

Har det blivit bättre ledare av dem som gått programmet?
– Ja, många har nog utvecklats som ledare. De är i och för sig utvalda för att de hade ledarpotential från början. Men de har fått en systematisk genomgång av olika delar av ledarskap och de har fått tillfälle att reflektera och strukturera. Jag tror att vissa inslag har varit mycket värdefulla för många av deltagarna, till exempel de konfidentiella intervjuerna som en psykolog har gjort. Det är ett sätt att lära känna sig själv och att ta reda på vad man behöver jobba mer med. Ett annat viktigt inslag är hur man hanterar konflikter i en forskargrupp som jag tror att många kommer att ha nytta av.

Finns det något som kan bli ännu bättre?
– Programmet innehåller det mesta av det man bör göra i ett ledarskapsprogram. Vi tar upp etik, innovationssystem, företagande, hur man bygger en forskningsgrupp, konflikthantering med mera. Men det finns en liten spänning mellan detta, hur ett ledarskapsprogram bör se ut, och vad deltagarna själva vill göra. Vi har varit ganska tillmötesgående när det gäller ordningen av de olika delarna, de har fått rösta om det. Man kanske ska ge deltagarna ännu mer utrymme att själva definiera innehållet. Det är också möjligt att man ska ha mer grupparbeten.

Har du själv lärt dig något?
– Det har varit väldigt givande att få jobba med unga, dedikerade forskare. Visst hade jag haft nytta av ett sådant här program tidigare i min karriär. Jag har istället fått lära mig av mina misstag och har mest fått köra med intuition. Men man har alltid nytta av att återkomma till ledarskapsfrågorna och reflektera över dem.

Är det skillnad på ledarskap i akademin och i näringslivet?
– Det är det absolut. Inom industrin säger man att man arbetar för någon, sin chef. Men i akademin arbetar alla mer eller mindre för sig själva och ledaren måste därför jobba för att platsa i laget. Som forskningsledare i akademin måste man erövra sin position varje dag. Det gäller att ha personlig excellens och så måste man vara lite psykolog. Man får inte vara rädd att omge sig med duktiga människor, även om de är duktigare än en själv. Man måste se till att de som är duktiga också får sin chans i akademin.

Text: Karin Nordin
Foto: Ingvar Isfeldt