Tidig diagnostik och nya vaccin centralt i framtidens sjukvård
Jakt på biomarkörer även för komplexa sjukdomar, tidig upptäckt av sjukdomstillstånd, nya vaccin och självtester – allt tydliga forskningstrender inom SSF-programmen Infektionsbiologi och Kliniska biomarkörer. Flera projekt riktar sig mot tidig identifiering av sjukdom, så tidig att patienten inte ens har symptom, följt av behandling i sjukdomens tidiga faser.
Rikard Holmdahl, vid Karolinska institutet leder ett projekt som söker identifiera biomarkörer för inflammation i leder. För inte så länge sedan fanns ingen behandling för exempelvis reumatoid artrit, men nu finns en behandling (anti-TNF) som är framgångsrik, desto mer om den sätts in tidigt. Holmdahl och hans forskargrupp arbetar därför även med att ta fram ett diagnostiskt test som kan identifiera vilka som riskerar få en reumatisk sjukdom innan lederna blir drabbade; som många andra autoimmuna sjukdomar har reumatoid artrit ett förlopp som börjar åratal innan symptom uppträder.
– Dessutom jobbar vi med att ta fram ett vaccin för autoimmuna sjukdomar. Det är framtiden, säger Rikard Holmdahl. Det vore fantastiskt om vi på detta sätt kunde bli av med det lidande som många kämpar med idag.
En del förstadier till cancer behöver inte behandlas, andra är betjänta av det. Och hitintills har det inte varit så enkelt att avgöra vilken patient man kan nöja sig med att övervaka och vem man bör behandla. Det gäller kanske speciellt prostatacancer eftersom biverkningarna av behandling kan vara svåra och bestående. Pernilla Wikström vid Umeå universitet leder en forskargrupp som utvecklar terapiprediktiva biomarkörer för klinisk användning. Målet med hennes forskning är att patienter med aggressiv prostatacancer ska behandlas på bästa sätt för att förlänga livet, medan män med harmlösa tumörer ska slippa behandling.
Ulf Gyllensten vid Uppsala universitet konstaterade att cervix- eller livmoderhalscancer är den tredje mest förekommande cancerformen bland kvinnor och den orsakas av papillomavirus, HPV. Men många som bär på infektionen insjuknar aldrig i cancer. I dessa fall läker den ut utan att orsaka tumörbildning. Gyllenstens forskargrupp utvecklar nu ett diagnostiskt test för att förutsäga risken för malign utveckling av en HPV-infektion. En finess med testet är att det lämpar sig för självprovtagning, något som ökar benägenheten att testa sig.
– Många kvinnor tycker att en gynekologisk undersökning är obehaglig, men när vi skickade ut testkit till slumpvalda kvinnor i Uppsala län som uteblivit från sedvanlig undersökning de senaste sex åren, skickade 40 procent in det. Eftersom upprepad testning är viktig för att ha koll på och övervaka de kvinnor som har en HPV-infektion, är det extra angeläget att det är enkelt och besvärsfritt att testa, säger Uf Gyllensten som också fått medel av Vinnova för att kommersialisera testet.
Men hur kommersialiserar man sina resultat utan att släppa forskningen? Jan Holmgren vid Göteborgs universitet vet. Han var med och tog fram Dukoral, ett vaccin mot kolera. På 1970- och 80-talen klarlades mekanismerna för både sjukdom och immunitet vid kolera, 1993 licensierades ett oralt vaccin och nu är Dukoral registrerat och använt i över 60 länder. Jan Holmgren har varit med hela resan, och nu samarbetar han med Ann-Mari Svennerholm, också Göteborgs universitet, i ett SSF-finansierat projekt som både utvecklar ett oral vaccin mot s k ETEC, den vanligaste bakterieorsakade diarrésjukdomen i världen (också hos resenärer) och också tagit fram ett nytt billigare oralt koleravaccin kallat Hillchol, med ett pris per dos på bara ca 0,25 USD.
En del kommersialiseringsidéer kommer ur oväntade upptäckter. Agneta Richter Dahlfors, Karolinska Institutet, berättar gärna om glädjen i detta. Tillsammans med Peter Nilsson vid Linköpings universitet har hon utvecklat ett färgtest för att avslöja närvaro av bakterier och den biofilm de bildar när de växer på olika ytor.
– Det är ju inte alls så att resultat och idéer alltid kommer ur väl formulerade frågor och behov. Tvärtom, man jobbar i ett visst projekt och plötsligt får man ett resultat som triggar igång hjärnan, och man inser att ”det här skulle jag kunna använda till det eller det”. I vårt SSF-projekt studerade vi hur immunceller styrs till och fungerar vid en infektion i njuren. Då upptäckte vi att bakterierna kladdar ihop sig, de håller sig kvar på njurens slemhinna genom att bilda en biofilm och undviker på så sätt att spolas ut med urinen, berättar Agneta Richter Dahlfors. Peter Nilsson utvecklade ett sätt att färglägga biofilmen. Plötsligt förstod vi hur användbart det här skulle kunna vara i många andra sammanhang där det är viktigt att testa och förhindra förekomsten av bakterier. Till exempel på slangar som förs in i kroppen, på implantat, eller i salar med höga renhetskrav, som i operationssalar. Men det finns även många tänkbara tillämpningar utanför sjukvården, där man faktiskt vill att bakterierna ska bilda biofilm, såsom i vattenreningsverk och vid utveckling av grön energi baserat på mikrobiella bränsleceller.
Den avslutande paneldiskussionen handlade om just nyttiggörande och kommersialiseringens frestelser och fallgropar. Paneldeltagarna Anders Ekblom, Jennie Ekbeck, Nina Rawal och Mikael Smedeby, gav sina tips om hur man balanserar tidsfönstret publicering – patentering, hur man skaffar finansiering och vem man ska bjuda upp till dans. Något som kan vara nog så svängigt, eller som Jan Holmgren sa:
– I små bolag behöver man vara involverad i industrialiseringsprocessen, i större vill de snabbt bli av med en.
