Varmare vindar för vetenskapen
Förtroendet för forskning dalade kraftigt förra året. Men nu har det återhämtat sig igen och 77 procent har stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor.
Det innebär att förtroendet är tillbaka på 2008–2009 års nivå, efter en kraftig nedgång till 63 procent 2010. Det visar en ny mätning av synen på vetenskap och forskare från Vetenskap & Allmänhet, VA.
En tänkbar förklaring till förra årets lägre förtroende för akademiska forskare är turerna kring Climategate och granskningarna av FNs klimatpanel IPCC som debatterades mycket under hösten innan mätningen gjordes.
– Förtroendet verkar vara ganska lättrörligt. Men sett över en tioårsperiod har förtroendet för universitetsforskare varierat kring en snittnivå på ungefär 73 procent, säger Karin Hermansson, kanslichef VA och ansvarig för VAs studier.
Företagsintressen påverkar
Den vanligaste orsaken till minskande förtroende är att forskare ibland tar hänsyn till annat än det strikt vetenskapliga, till exempel företags- eller politiska intressen, enligt de intervjuade. Därnäst anger de fusk inom forskning, följt av att forskare ibland slår larm om sådant som sedan visar sig vara ofarligt.
Vid en internationell jämförelse är tilltron till forskare och forskning stark i Sverige. Svenskar är också mer intresserade av vetenskap jämfört med genomsnittseuropén. Bara 29 procent av svenskarna instämmer i att vetenskap och teknik är för svårt för de flesta att förstå, en andel som minskat från 51 procent 2002.
– Högutbildade och yngre har mindre respekt för forskning. Våra tidigare studier visar att socioekonomiska faktorer också spelar roll för synen på forskning och forskare, säger Karin Hermansson.