15 år av strategiska satsningar

Under de senaste 15 åren har SSF delat ut drygt 10 miljarder kronor till forskning.
– SSF har gjort sig känd för att ha lite djärvare forskningsprogram, säger vd Lars Rask, som firar stiftelsens jubileum.

I år fyller Stiftelsen för Strategisk Forskning 15 år. Lars Rask, vd sedan 2006, menar att stiftelsen har gjort avtryck både i forskarsamfundet och i samhället i stort.

– Vi har haft utlysningsformer som är nya och unika för Sverige och vågat experimentera med dem, säger han.

Lars Rask

En sådan unik utlysningsform är Framtidens forskningsledare där den fjärde omgången nu diskuteras. Enskilda forskare får upp till 10 miljoner kronor under fem år för att bygga upp en ny forskningsgrupp. Dessutom ingår en ledarskapsutbildning som är särskilt anpassad för forskare.

– SSF tog fram programmet för att det var svårt för unga forskare att etablera sig inom forskningen efter sin postdoc-tid. Det är en väldigt bra programidé, särskilt med kopplingen till ledarskap. Idag vill många högskolor in i och ta del av vårt ledarskapsprogram.

Strukturerad forskarutbildning

Universiteten var också mycket intresserade när SSF tidigare satsade på forskarskolor. Stiftelsen har i dessa skolor finansierat forskarutbildning för 1400 personer i Sverige. Syftet var dels att få fram fler disputerade forskare, och dels att höja kvaliteten på forskarutbildningen. Doktoranderna fick tillgång till nya viktiga kurser och samlades i nätverk.

– Detta ledde till att högskolorna började strukturera sin forskarutbildning på ett bättre sätt. Det här blev modellen för de statliga forskarskolor som finns idag, förklarar Lars Rask.

Det finns fler exempel på att SSF:s metoder har blivit standard för andra institutioner och finansiärer. SSF har en mycket noggrann och tung värdering av de projekt och forskare som söker bidrag. Utvärderingarna görs av internationella experter inom respektive område.

– Vi involverar personer som är bland de tio procent bästa i världen i sitt fält.

Kraftfulla, strategiska forskningscentrum

Runt millennieskiftet såg SSF ett behov av att få fram fler stora och kraftfulla forskningsmiljöer i Sverige. Idag har omkring en och en halv miljard kronor delats ut till satsningar på Strategiska forskningscentra.

– Jag är väldigt imponerad av forskningen i många av dessa centra. Många av dem kommer att överleva i lång tid framöver, säger Lars Rask.

Men några fler bidrag från SSF till sådana forskningscentrum blir det ändå inte just nu. Däremot kommer det fler utlysningar på rambidrag. De ges också till starka forskningsmiljöer men ställer bara krav på att två eller tre forskare eller forskargrupper samarbetar. Rambidragen innebär oftast att varje forskare får större summor pengar att arbeta för och tanken är att dessa personer då får möjlighet att utföra banbrytande forskning.

Forskning till nytta

SSF ska finansiera forskning som på något sätt blir brukbar, som är till nytta i samhället. Stiftelsen täcker in ett segment av forskningen som ligger mellan grundforskning och tillämpad forskning och som ingen statlig finansiär satsar på.

Strategisk mobilitet är ett forskningsprogram som kom till just för att stärka bandet mellan universitetsvärlden och näringslivet. Det gör det möjligt för forskare inom akademin att arbeta inom industrin och vice versa under en begränsad period. ProViking är ett annat program där det är nära mellan forskning och tillämpning. Det riktar sig till verkstadsindustrin.

– Genom ProViking har vi tagit tag i den tekniska forskningen på ett sätt som ingen annan finansiär gjort. Man kan fundera på den vetenskapliga höjden i en del av projekten, men forskningen kan definitivt tillämpas och resultaten rullar ut snabbt.

Text och foto: Karin Nordin