Är storhetstiden förbi?
SSF:s potential att finansiera forskning har halverats under de senaste 15 åren. Det visar en ny analys av stiftelsens kapital och utbetalningar.
SSF startade 1994 med ett kapital på sex miljarder kronor. Sedan dess har knappt nio miljarder kronor delats ut till forskning och samtidigt har kapitalet genom förvaltning växt till nästan nio miljarder kronor 2008.
– Det här låter väldigt bra och det är visserligen sant om man räknar i faktiska belopp. Men det ger inte en rättvisande bild, säger Joakim Amorim, programchef på SSF.
Joakim Amorim
Problemet är att historiska belopp inte kan jämföras med aktuella summor eftersom penningvärdet förändras under längre tidsperioder. För att komma tillrätta med detta har Joakim Amorim räknat upp stiftelsens tillgångar och utbetalningar med fem procent per år enligt den så kallade nuvärdesmetoden. Resultaten visar att det i själva verket är omkring tolv miljarder kronor som delats ut till forskning, räknat i nuvärde. Och startkapitalet skulle motsvara ca 12 miljarder kronor i dagens läge. Om man tar hänsyn till att SSF redan beslutat om bidrag som ännu inte fördelats är det egna kapitalet värt drygt sex miljarder kronor 2008.
– Det betyder att SSF:s insatsstyrka har halverats sedan starten.
Uppgift att påverka
Stiftelsen fick redan från början uppgiften att förändra och påverka forskningssystemet och finansieringen av forskning. Forskarskolor, stora rambidrag och satsningar på strategiska centrum är exempel på att SSF lyckats med detta.
– SSF skulle vara en injektion till forskningen och granskar man statistiken så har det också varit så. Men under senare år har också finansieringen via Vetenskapsrådet och EU ökat. I förhållande till dem blir SSF en allt mindre spelare. Frågan är om stiftelsen har möjlighet att vara systempåverkande för kommande 15-årsperiod, menar Joakim Amorim.
Måste välja
Han ser det därför som att stiftelsens styrelse står inför ett viktigt val. Antingen fördelas mindre i bidrag framöver och stiftelsen lever längre. Men risken är då stor att SSF inte kan leva upp till sina stadgar eller rollen som förändringsagent. Eller också måste bidragens storlek öka i takt med det övriga samhällets tillväxt, vilket innebär att kapitalet snabbare tar slut. Idag fördelar SSF omkring 500 miljoner kronor per år till forskning.
– Fortsätter vi med utbetalningar i samma storlek, utan årlig uppräkning, kommer SSF troligtvis att vara en ytterst marginell aktör framåt 2020- eller 2030-talen. Det blir en svältdöd för stiftelsen. Om SSF istället skulle räkna upp utbetalningarna med fem procent per år kan ett slutdatum för stiftelsen förväntas till någon gång runt 2025. Samtidigt är det här förstås en mycket grov prognos. Blir det till exempel en börskrasch, eller extrem börstillväxt, förändras förutsättningarna.
Text och foto: Karin Nordin