Hoppa till innehåll
EN In english

Organisk fälteffekt-transistor för sensorer i vatten

Diarienummer
IMF11-0052
Start- och slutdatum
110701-140630
Beviljat belopp
79 795 kr
Förvaltande organisation
Linköping University
Forskningsområde
Materialvetenskap och materialteknologier

Summary

Detta projekt avser att etablera en bättre förståelse för de mekanismer som styr funktionen i elektrolyt-baserade organiska fälteffekt-transistorer (EGOFET) samt deras karakteristik då de utnyttjas i bio-sensorer. I dessa komponenter sker laddningspolarisering vid två gränsytor, vid elektrolyt-halvledaren samt vid elektrolyt-styret. Eftersom organiska halvledare representerar kanalen i dessa transistorer finns risk för faradisk ström både mellan elektroderna som separerar kanalen samt mellan elektroderna och styret. Detta leder då till blandning av signaler vilka är svåra att separera vid traditionell adressering av EGOFET-transistorer. Vi föreslår att i ett samarbetsprojekt mellan Paris-Diderot och Linköpings Universitet utnyttja två-elektrods- respektive tre-elektrods-impedansspektroskopi för att differentiera mellan de olika strömsignalerna och på så sätt förstå mekanismerna i EGOFET-komponenter. Vi avser att inkludera olika organiska halvledare i komponenter. Dessa material innehåller olika molekylära grupper vilka definierar dockningsstation för olika biologiska receptorer. Impedansspektroskopi kommer dessutom att appliceras på komponenter vilka innehåller dessa organiska halvledare då de exponeras för olika biologiska system. Resultaten kommer att definiera grunden för vidare modellering av EGOFET-komponenter och -sensorer.

Populärvetenskaplig beskrivning

Detta projekt avser att etablera en bättre förståelse för de mekanismer som styr funktionen i elektrolyt-baserade organiska fälteffekt-transistorer (EGOFET) samt deras karakteristik då de utnyttjas i bio-sensorer. I dessa komponenter sker laddningspolarisering vid två gränsytor, vid elektrolyt-halvledaren samt vid elektrolyt-styret. Eftersom organiska halvledare representerar kanalen i dessa transistorer finns risk för faradisk ström både mellan elektroderna som separerar kanalen samt mellan elektroderna och styret. Detta leder då till blandning av signaler vilka är svåra att separera vid traditionell adressering av EGOFET-transistorer. Vi föreslår att i ett samarbetsprojekt mellan Paris-Diderot och Linköpings Universitet utnyttja två-elektrods- respektive tre-elektrods-impedansspektroskopi för att differentiera mellan de olika strömsignalerna och på så sätt förstå mekanismerna i EGOFET-komponenter. Vi avser att inkludera olika organiska halvledare i komponenter. Dessa material innehåller olika molekylära grupper vilka definierar dockningsstation för olika biologiska receptorer. Impedansspektroskopi kommer dessutom att appliceras på komponenter vilka innehåller dessa organiska halvledare då de exponeras för olika biologiska system. Resultaten kommer att definiera grunden för vidare modellering av komponenter och sensorer.