Hoppa till innehåll
EN In english

Fokus på multipelt myelom

Diarienummer
KF10-0009
Start- och slutdatum
110701-171231
Beviljat belopp
20 000 000 kr
Förvaltande organisation
Lund University
Forskningsområde
Livsvetenskaperna

Summary

Multipelt myelom (MM) är den näst vanligaste maligna blodsjukdomen. MM utgår ifrån plasmaceller, orsakas av förvärvade genetiska förändringar och uppvisar ibland familjär predisposition. Trots vissa framsteg förblir sjukdomen obotlig och dödlig. Detta ramanslag syftar till att stödja en koncentrerad, kollaborativ, kliniskt vinklad forskningssatsning kring MM (FOCUS-MM). Genom att utnyttja unika prov- och registermaterial från Svenska Myelombiobanken, Svenska Myelomregistret och andra källor i en stark hematologisk och genomisk miljö kommer vi att: (a) identifiera loci och genvarianter som ökar risken att drabbas av MM genom storskalig genetisk associationsanalys (GWAS); systematiskt inventerad och karakterisera svenska familjer med misstänkt genetisk prediposition för MM; (b) identifiera förvärvade genetiska förändringar vid MM med helgenom- och helexom-sekvensering och utvärdera sådana förändringar som prognostiska och terapeutiska markörer; (c) identifiera drogkombinationer med synergistisk anti-MM-effekt genom kombinatorisk screening och utvärdera dessa kombinationer in vitro and in vivo. Dessa tre projekt -- som kommer att involvera forskare och kliniker vid Lunds Universitet, Göteborgs Universitet, Karolinska Institutet och Broad Institute (Cambridge, MA) -- kommer att öka vår förståelse för hur MM uppstår och leda till bättre diagnostiska och terapeutiska metoder, vilket på sikt kommer att förbättra behandlingen av patienter med MM.

Populärvetenskaplig beskrivning

Multipelt myelom är den näst vanligaste blodcancerformen. Sjukdomen kännetecknas av okontrollerad växt av s k plasmaceller i benmärgen, vilket leder till bl a blodbrist, smärta, skelettskador och njurskador. Sjukdomen orsakas av förvärvade genetiska skador och förekommer emellanåt anhopad inom vissa familjer. Trots vissa framsteg på behandlingssidan förblir sjukdomen obotlig och dödlig. I vår ansökan beskrivs tre forskningsprojekt. Samtliga av dessa syftar till att öka vår förståelse för hur myelomsjukdomen uppstår och hur man kan förbättra dess behandling; samtliga bygger på unika prov- och registermaterial från bland annat Svenska Myelombiobanken och Svenska Myelomregistret. Det första delprojektet syftar till att finna genetiska förändringar som ökar risken att drabbas av myelom. För att göra detta kommer vi att utnyttja s k genetisk associationsanalys kombinerad med avancerad analys av registermaterial. Det andra delprojektet syftar till finna förvärvade genetiska skador i myelom. Sådana förändringar är viktiga för att ställa detaljerad diagnos, för att välja rätt behandling, och för att förstå hur sjukdomen uppstår. I samarbete med ett av värdens främsta centra för medicinsk-genetisk forskning, kommer vi försöka hitta sådana förändringar genom att undersöka en stor serie svenska myelompatienter med den allra senaste och mest kraftfulla DNA-sekvenseringstekniken. De funna förändringarna kopplas därefter till kliniska data från svenska kvalitetsregister. Det tredje delprojektet syftar till att finna läkemedelskombinationer som är mer aktiva mot myelomsjukdomen än befintliga läkemedel. För detta ändamål kommer vi att utnyttja en nyutvecklad teknik där avancerad matematik och statistik utnyttjas för att, på ett systematiskt och rationellt vis, hitta ett testbart antal läkemedelskombinationer som med hög sannolikhet kan samverka för att slå ut myelomceller. Dessa kombinationer testas därefter i experimentella modeller med sikte på efterföljande klinisk testning. De föreslagna projekten representerar ett fokuserat samarbete kring myelomsjukdomen mellan forskare vid Lunds Universitet, Göteborgs Universitet, Karolinska Institutet och Broad Institute (Cambridge, MA). Projekten kommer förhoppningsvis att öka vår förståelse för hur myelomsjukdomen uppstår och leda till bättre diagnostiska och terapeutiska metoder, vilket på sikt skulle kunna förbättra behandlingen av patienter med myelom.