MRT av patologisk blodförsörjning genom flödesekvationer
- Diarienummer
- SM21-0063
- Start- och slutdatum
- 220101-231231
- Beviljat belopp
- 1 270 000 kr
- Förvaltande organisation
- Karolinska Universitetssjukhuset Solna
- Forskningsområde
- Bioteknik, medicinsk teknik och teknik för livsvetenskaperna
Summary
Nuvarande analyser av MRI-perfusion bygger på normalisering och ett antagande av att ena hjärnhalvan är frisk. Detta antagande stämmer huvudsakligen då stora kärl är ockluderade och för tumörer men inte för andra neurologiska sjukdomar. Den övergripande hypotesen för projektet är att störningar i blodflödet är en integrerad del av den abnorma fysiologin hos många sjukdomar i centrala nervsystemet och att moderna MRI-skannrar kan avbilda och diagnosticera sjukdomar baserat på blodflöde. Prof. Jonsson har utvecklat en analytisk lösning till tidsutvecklingen av kontrastmedel i ett lamellärt flöde som noggrannt beskriver utvecklingen av kontrastsignalen nerströms under MRI-avbildning. Det här projektet är en del av en större ansträngning av institutionen för neuroradiologi där flera sjukdomar adresseras för att erhålla biologisk och abnorm fysiologisk data från MRI-avbildningar. En databas med standardkontroller från patienter av båda könen och olika åldrar är under uppbyggnad. Den första sjukdomen som kommer att studeras, under Q1 2022, är subaraknoidalblödning. Under senare delen av 2022 kommer den nya perfusionspulssekvensen och postprocessningen att användas rutinmässigt i klinisk behandling. Därefter kommer multipelskleros och neurodegenerativa sjukdomar att studeras inom ett internt valideringsprogam.
Populärvetenskaplig beskrivning
Genom att avbilda blodflödet i hjärnan med magnetkamera, MRI, kan flera allvarliga sjukdomstillstånd i centrala nervsystemet studeras. Störningar i blodflödet är nämligen kopplat till själva sjukdomsbilden. Tyvärr behöver de två viktigaste analysmetoderna ha tillgång till en frisk hjärnhalva hos patienten för nödvändiga normaliseringar. Detta är oftast inte är något problem då stora kärl är tilltäppta eller för tumörer, men desvärre utgör det ett problem för neurologiska sjukdomar där hela hjärnan är påverkad. Professor Jonsson, som söker anslaget, har utvecklat en analytisk metod för att beskriva hur en kontrastinjektion utvecklas i ett lamellärt flöde. Med den nya lösningen är det möjligt att med hög precision beräkna signalsvaret från ett kontrastmedel då det passerar hjärnan under en snabb sekvens av MRI-avbildningar. Metoden kommer att utvecklas och användas inom ramen för större undersökningar på institutionen för neuroradiologi, Karolinska Universitetssjukhuset, där data insamlas från sådana avbildningar. Arbetet kommer att ge förbättrad analys av blodflödet i hjärnan och bättre förståelse av sjukdomarna som ger upphov till flödesförändringarna.