Modern bröstcancerbehandling: är mindre mer?
- Diarienummer
- APR23-0018
- Projektledare
- de Boniface, Jana
- Start- och slutdatum
- 240501-300430
- Beviljat belopp
- 1 500 000 kr
- Förvaltande organisation
- Karolinska Institutet
- Forskningsområde
- Livsvetenskaperna
Summary
Huvudsyftet med den föreslagna forskningen är att främja klinisk forskning inom bröstcancer genom att kombinera klinisk expertkunskap med epidemiologisk och biostatistisk expertis. Arbetsplanen fokuserar på de-eskaleringen av lokoregional bröstcancerterapi; avsikten är att minimera negativa konsekvenser av kirurgi och strålbehandling utan att försämra det onkologiska utfallet. Individualiseringen av kirurgiska strategier utforskas genom utvärdering av moderna metoder inom området onkoplastisk bröstkirurgi, axillkirurgi och bröstrekonstruktion. Både säkerhetsaspekter (t ex komplikationer, recidiv) och patientperspektivet är integrerade. Metodologiskt genomförs nationella registerstudier, internationella randomiserade studier och internationella prospektiva kohortstudier. Till exempel genererar den internationella SENOMAC-studien, som randomiserar bröstcancerpatienter med spridning till 1-2 portvaktskörtlar till axillutrymning eller ej, data om överlevnad, riskstratifiering och patientrapporterade utfall som för närvarande och för många år framöver kommer att analyseras och publiceras. Nya randomiserade studier är T-REX, som testar utelämnandet av regional strålbehandling hos patienter med luminal bröstcancer och begränsad lymfatisk spridning, och Neo-ACT, som testar den additiva onkologiska effekten av fysisk träning under neoadjuvant kemoterapi. Resultaten kommer att signifikant påverka den kliniska handläggningen av bröstcancer både nationellt och internationellt.
Populärvetenskaplig beskrivning
Historiskt sett har bröstcancer behandlats med mycket omfattande kirurgi, vilket har lett till kända problem så som lymfödem, känselbortfall och rörelseinskränkningar i axel och arm. Utvecklingen de senaste 30 åren, med tidigare upptäckt och förbättrad medicinsk behandling, har gett oss chansen att minska omfattning av de kirurgiska ingreppen. För att kunna göra det behöver man samtidigt visa på ett vetenskapligt sätt att man inte bara minskar bieffekterna av kirurgin men samtidigt behåller samma goda överlevnadsresultat. Projektet går huvudsakligen ut på att undersöka på vilka sätt och i vilka specifika patientgrupper man kan minska omfattning av det kirurgiska ingreppet. I stora internationella studier vill vi visa att man kan backa på kirurgins omfattning utan att övertyra säkerheten: SENOMAC-studien testar om man kan avstå lymfkörterutrymning i armhålan vid spridning till 1-2 portvakstkörtlar, T-REX-studien testar om man kan dessutom avstå efterföljande strålbehandling mot armhålans lymfkörtlar hos patienter med lågrisktumörer, och i stora registerstudier undersöker om andelen kvinnor där bröstet kan bevaras kan ökas på ett säkert sätt med användning av plastikkirurgiska tekniker vid cancerkirurgi. Vi undersöker även om träning under pågående kemotertapi inför kirurgi kan öka tumörkrympning, vilket i så fall leder till möjligheten att utföra mindre kirurgi. Sammantaget är vårt mål att minska omfattning av kirurgiska ingrepp vid bröstcancer under bibehållen säkerhet avseende återfallsrisken och överlevnad. Detta sker för att öka patienters välmående och livskvalitet, skydda armens funktion, och individualisera ingreppet i så hög grad som möjligt.