Genetik hos hönor ger ny kunskap om evolution och folksjukdomar
Hur skiljer sig generna hos stora, snabbt växande hönor och små, långsamt växande hönor? Resultat från den SSF-stödda forskningen kan få stor betydelse för kunskapen om evolutionen och för förståelsen av folksjukdomar som fetma och diabetes.
Projektet, som leds av professor Örjan Carlborg vid SLU, är en del av den forskning som han bedriver inom ramen för sitt anslag inom Framtidens forskningsledare omgång 3. Det drivs från SLU och är ett samarbete mellan forskaren från Uppsala Universitet och Virginia Tech i USA. Studien presenterades i början av november i PLOS Genetics.
Örjan Carlborg– Vi har identifierat regioner i arvsmassan där hönorna skiljer sig åt. På så sätt kan vi bättre undersöka vilka av dessa gener som påverkar medicinskt intressanta egenskaper som aptit, fetma och immunförsvar. Det kan ge oss ny kunskap, som i förlängningen kan leda till bättre läkemedel mot våra folksjukdomar, berättar Örjan Carlborg.
50-årig avel bakom studien
Det som gör studien möjlig är material från ett avelsarbete som inleddes av Paul Siegel i Virginia i slutet av 50-talet. Från en enhetlig hönspopulation avlade han fram en linje med hög tillväxt och en med låg tillväxt. Urvalet gjordes efter hönornas kroppsvikt.
I dag väger hönorna i den snabbväxande linje åtta gånger så mycket som sina långsamt växande släktingar efter endast åtta veckor. De snabbväxande hönorna är fetare och något av hetsätare. De har dessutom ett sämre immunförsvar än sina småväxta och magra släktingar, som istället har drag av anorexi.
– Eftersom urvalet gjorts på en enda egenskap som man vet styrs av både genetik och miljö är det ett utmärkt material för att studera hur många gener som bidragit till den extrema förändringen och de olika egenskaperna, säger Örjan Carlborg.
Hönan till höger väger åtta gånger mer än sin mindre släkting trots att båda är åtta veckor gamla. Resultaten från studierna av de två extrema hönslinjerna kan få stor betydelse för vår förståelse av evolutionen och ger ny kunskap som på sikt kan leda till bättre läkemedel mot flera av våra stora folksjukdomar. Unik studie fortsätter
Det är första gången man i denna skala, och med hjälp av experimentella data, kunnat visa att existerande genetiska varianter är mycket viktiga för hur populationer anpassar sig till nya miljöer genom naturligt eller artificiellt urval. Resultaten visar att de flesta av de genvarianter som finns hos hönorna idag fanns där från början, och det pekar på att mutationer inte är så viktiga för evolutionen som man tidigare trott.
– Men det mest spännande, när vi nu går vidare med nya studier, är att se hur generna påverkar de två hönslinjernas olika egenskaper vad gäller aptit, immunförsvar, fetma och andra medicinsk intressanta egenskaper. Där kan vår forskning på sikt göra stor nytta, säger Örjan Carlborg.