Granens genom kartläggs
Många användningsområden för kunskap om granens gener.
Men granens genom är faktiskt sju till åtta gånger större än människans. Professor Ove Nilsson, som har lett det SSF-finansierade ”Strategiskt Forskningscentrum för utvecklingsbiologi inom växtområdet” berättar att man redan sekvenserat fler än 800 miljarder baspar. Ett tidigare problem har varit datorkraft, men Science for Life Laboratory har nu kapacitet som ska vara tillräcklig för att sätta samman DNAt till en sammanhängande sekvens.
– För de flesta är granen bara ett vanligt träd, men det är inte alls underligt att svenska forskare intresserar sig för granen; den är vår viktigaste växt, både ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv, säger Ove Nilsson. Genom att kartlägga arvsmassan hoppas vi snabba på forskning och förädling för att öka tillväxt, eller få fram plantor som inte smakar gott för varken älgar eller snytbaggar.
Ove NilssonOm man känner till genomet kan man troligen också förädla fram granar med optimal halt av cellulosa och lignin, vilket i sin tur kan ge effektivitetsvinster för framtagning av biobränslen och i pappers- och cellulosaindustrin. Med ny kunskap om granens gener och enzymer kan man också ta fram nya material från granved, som kan ersätta till exempel plast och bomull. Eventuella framtida genmodifierade granar vill Ove Nilsson och hans kollegor ska vara infertila, det vill säga inte kunna blomma, eftersom det minskar risken att de sprids. Detta är dock en tillämpning som enligt Ove Nilsson fortfarande ligger långt i framtiden. Granens genom är framförallt ett fantastiskt verktyg för att snabba på och effektivisera forskning och klassisk förädling.
De enda träd som hitintills fått sin arvsmassa kartlagda är poppel och eukalyptus, i USA. De svenska forskarna räknar med att granen ska vara sekvenserad under nästa år.
UPSC anses som ett av Europas främsta forskningscentra för studier av växter på cellbiologisk och molekylär nivå. Ove Nilsson var forskningsledare för ”Strategiskt Forskningscentrum för utvecklingsbiologi inom växtområdet” vid UPSC som finansierats med 80 miljoner kronor från SFF. I sin förlängning har forskningen här lett till den nu aktuella kartläggningen av granens genom, en studie som finansieras med 75 miljoner kronor av Wallenbergstiftelsen. Forskningen har också resulterat i ett femtontal patent, och två spin-off företag; Woodheads och SweTree Technologies. Svensk skogsindustri, med företag som Holmen, Bergvik, Sveaskog och Stora Enso har också varit med och överbryggt klyftan mellan forskningen och skogsindustrin.