Känn att det brådskar

Tusentals andra har nästan samma idé. Att det är bråttom är ett sätt att tänka och arbeta på som man måste ha med sig när man kommersialiserar forskning, säger Carl Borrebaeck.

Under ett seminarium om kommersialiering av forskning delade Carl Borrebaeck, Lunds universitet, med sig av sina erfarenheter från forskningsintensiva affärer. Sedan 80-talet har han startat ett flertal olika företag inom life science.

Carl Borrebaeck

Det som gör ett företag framgångsrikt är framför allt inställningen av att det är bråttom och att konkurrenterna alltid kan ta över. Det innebär inte alltid att man ska stressa, men att man måste göra saker rätt och snabbt, enligt Carl Borrebaeck. Andra kriterier för att lyckas är att ha bra management, helst med personer som gjort resan tidigare och helst utomlands. Det bästa är också att ta in externa styrelsemedlemmar för att få flera infallsvinklar på innovationen. Den som bygger företaget ska också vara riskbenägen och ha ett starkt affärsfokus snarare än ett starkt forskningsfokus.

– Börja alltid affärsplanen med varför, inte med hur, tipsade Carl Borrebaeck.

Mer affär av forskning

För att öka möjligheterna till att forskningsresultat leder till kommersialisering har SSF i samarbete med Vinnova satsat på ett pilotprogram för kommersialisering. I ett flertal workshops har forskare fått kunskap om hur kommersialiseringsprocessen kan gå till. De forskare som hade de mest intressanta affärsidéerna fick 50 000 kronor för att verifiera projekten, det vill säga se över tekniska egenskaper och kommersiella möjligheter. Tre projekt som bedömdes ha bäst utvecklingspotential fick dessutom ytterligare bidrag på upp till en halv miljon kronor för att utveckla sina koncept.

Vid en avslutande workshop berättade forskarna om hur det hade gått och fick tips från ett flertal erfarna personer inom näringsliv och myndigheter om hur de ska gå vidare för att lyckas.

En app för livet

Kristina Höök med medarbetare.

Kristina Höök, Kungliga Tekniska högskolan, KTH, har utvecklat ett system för att hjälpa människor se mönster i livet. Ett armband med sensorer mäter kroppsfunktioner som svett och rörelse och resultaten visas i en särskild app i mobilen. Nu testas systemet vid stresshanteringsenheter på sjukhus.

Extrakt för miljön

Charlotta Turner

Charlotta Turner, Lunds universitet, ville utveckla en produkt från björkextrakt som skulle hålla älgar borta från tallar och därmed minska älgbetesskador. Projektet visade sig dock ha fler forskningsutmaningar kvar att lösa och Charlotta Turner kommer troligtvis att gå vidare med andra kommersialiseringsprojekt från extraktionsprodukter.

Innehåll i tankar

Mats Ärlelid

Lars-Erik Wernersson, Lunds universitet, har utvecklat en radarteknik för att mäta nivån i tankar. Det unika är att få hög precision med hjälp av batteridrift vilket gör att man slipper kablage på tankarna.

– En millimeters skillnad i nivå kan innebära 80 000 dollar i pengar, så hög noggrannhet är viktigt, sa Mats Ärlelid som är med i projektet och presenterade det.

Ett snyggt yttre

Erik Lindahl

– Patent kommer inte att skydda oss, men det hjälper till med att allt ser snyggt ut, förklarade Erik Lindahl, Stockholms universitet, som talade om hur viktigt det är att affärsidén visas upp på rätt sätt. Han har startat ett företag som säljer datakraft per timme inom life science.

Radikal teknik

Johan Persson

– Ju mer vi tittade på det, desto mindre attraktivt verkade det vara, sa Johan Persson, KTH, om hans och Johan Åkermans, Göteborgs universitet, första idé. Projektet lades ner och istället utvecklar de nu en metod för att mäta fria radikaler inom biokemi, miljö- och oljesektorn.

Text och bild: Karin Nordin