Många åsikter om hur forskning ska nyttiggöras

Hur nyttiggör man forskning bäst? Frågan är enkel – men svaret, eller rättare sagt svaren är flera och åsikterna många.

Det här visade sig tydligt på SSF:s nyttiggörandeseminarium. Göran Hessling, universitetsråd vid Linköpings universitet, inledde med att berätta om konsekvenserna av Innovationsstödsutredningen (SOU 2012:41) och gav sina slutsatser. Innovationssystemet i Sverige fungerar hyggligt, menade Göran Hessling, men hanteringen av de immateriella rättigheterna uppvisar dock stora brister. Förbättringar här förutsätter en kraftfullt och konsekvent politik från regeringens sida.

I relation till det är det inte förvånande att juristprofessorn Ulf Petrusson från Göteborgs universitet påtalade att juridiken är långt ifrån solklar vad gäller kommersialisering och innovationsstöd. Och eftersom knappt några fall går till rättslig prövning finns det inte ens prejudikat att gå på. Han borrade vidare i förutsättningarna för att lärosätena ska kunna fullfölja sin uppgift att informera och samverka med det omgivande samhället och verka för att nyttiggöra forskningsresultat. En komplicerande faktor är att lärarundantaget( som gäller rätt till patent i egen person för universitetsanställda) inte reglerar andra delar av innovationsprocessen, som upphovsrättsliga frågor. Det leder till oklarheter som om förmånsbeskattning borde utgå när SSF betalar kostnader för patentering, för att nu bara nämna något.

SSF:s programchef Joakim Amorim redogjorde för vilka kostnader SSF kan täcka i samband med nyttiggörande, och på vilket sätt. I den diskussion som följde uttalade sig många om universitetens holdingbolag. Flera menade att de borde få förändrade riktlinjer och villkoren för statligt riskkapital preciseras. Andra underströk att holdingbolagens uppgift inte är att administrera universitetens patentportföljer. Holdingbolagen har inga statliga pengar och bidrag, men flera tycker att lärosätena borde ha rätt att ge ägartillskott, åter andra att det borde vara ett krav att alla universitet och högskolor skulle ha holdingbolag. Kunskapen om patent är generell låg, och alla studenter borde erbjudas en kurs i patentkunskap tyckte någon. Fel, tyckte en annan, nyttiggörande är mycket mer än patent. För att åstadkomma en lyckad kommersialisering krävs betydligt mer än ett patent, som en bra affärsmodell. Utan en plan för hur tekniken ska kommersialiseras så är ett patent bara en kostnad.

Andra förslag som dök upp i debatten som leddes av SSF:s vd Lars Hultman var att några procent av externa medel alltid borde få användas till samverkan och nyttiggörande, att det borde vara meriterande för forskare att ta tjänsteledigt för att kommersialisera. Fredrik Höök, Chalmers, menade att resurserna är för utsmetade i innovationslandskapet, man borde satsa större summor på färre projekt, precis som finansiärerna av forskning gör. För att öka kommersialiseringen av forskningsresultat vid svenska lärosäten kan konsortieavtal vara en bra lösning, som exempel gavs Vinnova Excellence Centers. Diskussionens vågor gick fortfarande höga när eftermiddagen obevekligt led mot sitt slut, men debatten, den lär fortsätta.