Så uppkommer smärta och bättre behandling av barnleukemi
Att forskningen kommer till nytta visade sig återigen på det andra av två nyttiggörandeseminarier för SSF:s bioprojekt. Flera patent har sökts, företag har bildats och otaliga artiklar har skrivits för att sprida forskningsresultat för vidareutveckling och användning.
Parkinsons sjukdom orsakas av förlust av dopaminnervceller. I jakten på ett botemedel försöker man efterlikna sjukdomen. Genom att ge råttor och möss toxiner framkallas liknande symtom. Men det saknas sjukdomsmodeller som efterliknar hur sjukdomen fortskrider hos människan. Thomas Perlmann och hans forskarlag på KI har nu utvecklat en ny förbättrad sjukdomsmodell. Med den kan man förstå sjukdomens mekanismer bättre och hitta fungerande terapier.
För att lättare välja rätt behandlingsmetod vid akut barnleukemi måste man ta reda på vilken variant av sjukdomen barnet fått. Ann-Christine Syvänen på Uppsala universitet gör det genom att titta på DNA-metyleringsmönstret (kemiska förändringar av DNA som påverkar hur generna regleras) i celler från olika tumörer. Analysen kan leda till att man förstår hur man ska behandla de barn som idag inte svarar på behandling.
Se mer i filmklippet här bredvid!
Astma blir en allt vanligare sjukdom. Juha Kere och hans forskare på KI studerar RNA i röda blodkroppar och kan på så sätt följa sjukdomsförloppet och dessutom se effekterna av en behandling. Metoden har stor potential och kan även användas för inflammatoriska sjukdomar och olika allergier.
Hur bra fungerar ett cancerläkemedel? Vad händer med cancercellen efter behandling? Det kan man ta reda på med prober, molekylära verktyg, för att undersöka biologiska system. På Uppsala universitet forskar Ulf Landegren om dessa molekyler, en forskning som genom åren har resulterat i flera företag.
Se mer i filmklippet här intill!
PET, positronemissionstomografi och biomarkörer, i det här fallet seltaggade proteiner, används för att hitta till exempel cancerceller i kroppen. ”Sel” står för selenocystein som har fördelen att det inte förstör det protein det sätts fast på. Selenocystein gör det också möjligt att koppla på en celltoxisk substans, till exempel cytostatika, som sen binder till cancertumören. Enligt Elias Arnér på KI kommer de seltaggade proteinerna att fungera på bröst-, prostata- och lungcancer och kan förbättra cancerdiagnostiken såväl som att ge en bättre terapi.
Dagens sista föredrag handlade om smärta och ledinflammation, artrit. Forskarna hos Lars Klareskog på KI, som har fokus på inflammatoriska sjukdomar hade tillsammans med smärtforskarna i Camilla Svenssons forskarlag funnit att vissa antikroppar som kroppen bildar och som kan orsaka artrit, också i sig kan orsaka smärta. Likaså kan smärtan finnas kvar långt efter att inflammationen är botad. Upptäckten kan bland annat leda till att artrit kan diagnostiseras på ett tidigare stadium.