Skogen och åkern blir motor i förnyelsebart

Biologiska produktionssystem är ett rambidragsprogram om 225 miljoner kronor, som utlystes 2014. Åtta projekt fick mellan 20 och 32 miljoner kronor var under en femårsperiod. Projekten har nu kommit halvvägs och presenterade sina resultat under en konferens i slutet på november. De flesta projekten har sin utgångspunkt i förnyelsebara råvaror, som med moderna biotekniska metoder förädlas till högvärdiga produkter.

Skogen är sedan århundraden en naturtillgång i Sverige. I takt med att vi konsumerar text och bild digitalt, samtidigt som vi vill minska vårt beroende av fossila bränslen och produkter, ökar intresset för nya användningsområden för skogsråvara. Marie Gorwa-Grauslund från Lunds universitet presenterade sitt projekt för att öka användningen av högvärda kemikalier framställda av lignin genom olika biologiska processer. En annan råvara vi skulle kunna odla och använda som insats i exempelvis livsmedel och kosmetiska, är alger, vilket Henrik Pavia vid Göteborgs universitet berättade om. Rodomiro Ortiz, SLU leder ett forskningsprojekt som bland annat involverar genmodifierade växter med högt oljeinnehåll, med målet att ersätta fossil olja. Fältförsöken görs i USA eller Kina eftersom gällande lagstiftning för genmodifierade växter i EU är väldigt restriktiv.

Skogen fortsätter vara ett viktig naturtillgång, men användningsområdet förändras.

Skräddarsydda träd

Ett annat projekt tittar på hur man genom genetisk selektion kan öka förädlingstakten för gran. Med konventionell växtförädling tar det 10–15 år att få resultat eftersom barrträd växer så långsamt, berättade Harry Wu, SLU, som leder projektet ”Genomisk förädling av gran för nya bioprodukter” vid UPSC, Umeå Plant Science Center. Genom att selektera på genetiska markörer kopplade till önskvärda egenskaper på gran kan man betydligt snabbare öka andelen produktiv skogsråvara. Man förädlar på egenskaper som resistens mot sjukdomar, speciellt svampangrepp, tillväxt, styrka och träets densitet. Projektet sker i samarbete med svensk skogsindustri, RISE Innventia och Skogsforsk. 

Harry Wu, SLU berättar om genetisk selektion av gran och hur det kan snabba upp förädlingsprocessen.

Växten blir donator

Blod är en bristvara idag; blodgivarna blir färre samtidigt som vi blir fler och äldre. Leif Bülow, Lunds tekniska högskola, redogjorde för projektet ”Produktion av blodersättningsmedel”, som också involverar forskare vid Chalmers, SLU samt universiteten i Nara, Japan och Essex, England. Ett spännande användningsområde är inom neonatalvården, eftersom för tidigt födda barn ofta behöver extra blod, men vanligt blod passar av olika anledningar inte särskilt bra. Ett annat område skulle kunna vara organpreservation, där blodersättningsmedlet skulle kunna vara den lösning som ett organ ligger i före transplantering. En finess med ett blodersättningsmedel är också att det kan ges till alla oaktat blodgrupp.

–        Vi håller på att skala upp vår produktion och odlar nu i tankar på 200L. Vi kan rena upp våra produkter i stor skala. Det gör att vi också har kunnat påbörja tester på försöksdjur, säger Leif Bülow.

Jens Nielsen forskargrupp vid Chalmers utvecklar en plattform som omvandlar sockerarter till fettsyror. Det görs genom biokatalysatorer som förändrar metabolismen i cellerna så att man kan framställa efterfrågade kemikalier på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Verena Sievers som ingår i Jens Nielsens forskargrupp och projektet ”Bioteknisk produktion av värdeskapande ingredienser” förklarade hur man utvecklar jästcellfabriker för effektiv produktion av kakaosmör, jojobaolja och fettalkoholer, som i sin tur används flitigt inom livsmedels- och kosmetikaindustrin.

Verena Sievers ingår i forskargruppen på Chalmers som utvecklar en plattform för jästcellfabriker, vilket i sin tur kan bidra till en uthållig livsmedels- och kosmetikaindustri.

Koll på resurser och kommersialisering

Dag två på konferensen var mer populärvetenskaplig till sin karaktär. Staffan Filipsson från IVL inledde med att avfall och avloppsvatten behöver ses som en resurs och återanvändas i mycket högre utsträckning för att resurserna ska räcka till globalt. Det i sin tur förutsätter bland annat att vi lär oss separera mikroplaster och läkemedelsrester ur avloppsvatten enkelt och billigt. Ove Nilsson vid UPSC berättade om resan från grundforskning till nyttiggörande och samarbete med skogsindustrin. Sist ut var Lundaforskaren Pål Börjesson, som redogjorde för livscykelanalyser av agrara produkter, ett nog så komplext område med många parametrar inblandade.

Staffan Nilsson, IVL, Ove Nilsson, SLU och Pål Börjesson, Lunds univeristet bidrog med sina erfarenheter och kunskaper kring resursanvändning, nyttiggörande och livscykelanalyser.