”Som en champagnekork”

Årets Ingvar Carlsson Award-stipendiater täcker forskningsområden som sträcker sig från medicin till fysik med en övervikt åt livsvetenskaperna och bioteknik. SSF samlade alla tolv forskarna för att höra mer om hur de tänker förändra världen med sin forskning. Då fick de också ta emot sitt diplom direkt ur förre statsministerns hand.

Under dagen presenterades forskning som kan öka vår förståelse för reumatism, cancer och bakteriella sjukdomar. Vi fick också höra bland annat om nya algoritmer och metoder för att visualisera mänskliga organ och högenergilaser som kan avbilda virus i 3D.

Bakterier som dödspiloter

Sanna Koskiniemi, Uppsala universitet, berättade om det system som vissa bakterier har utvecklat och som hämmar tillväxten av andra bakterier. Sanna Koskiniemi tänker i sin forskning ta reda på om dessa dödspiloter kan användas som probiotika, det vill säga mat som innehåller bakterier och kan stärka immunförsvaret och tarmfloran.

Labb på ett chip

Zhen Zhang avslöjade att en stark faktor för honom att forska i Sverige är att hans familj vill bo här. Han kommer från Kina och har tidigare forskat i Sverige och USA. Nu startar han forskning vid Uppsala universitet som handlar om att skapa ett minilaboratorium på ett litet chip. Detta elektroniska system ska kunna användas för att detektera molekyler, till exempel i biologiska prover.

Search och research

– Det heter inte search, det heter re-search, citerade Fredrik Wermeling sin tidigare handledare.

Detta var ett svar på moderatorn Malou von Sivers fråga om huruvida det är tålamodsprövande att forska.

Fredrik Wermeling, Karolinska Institutet, studerar autoimmuna sjukdomar som till exempel ledgångsreumatism och försöker förstå, på cellnivå, vad som gått snett vid sjukdomarna.

I ett slående hjärta

Andreas Sigfridssons forskning kan leda till nya behandlingar av hjärtinfarkt. Han studerar ämnesomsättningen i det slående hjärtat med hjälp av magnetkamera vid Karolinska Institutet.

Det stora genombrottet

– Man känner sig som en champagnekork.

Så beskrev Caroline Palm Apergi, Karolinska Institutet, känslan av att göra ett stort genombrott i forskningen. Hon arbetar med så kallade syntetiska RNA-sekvenser som kan komma att användas för behandling av cancer.

Vad finns i andedräkten?

Aleksandra Folynowicz-Matyba vid Umeå universitet använder en laserteknik som innebär att en enda laser kan ersätta ett stort antal. Därmed blir det möjligt att snabbt detektera många olika molekyler i en gas. Hon hoppas kunna använda tekniken för att diagnostisera sjukdomar med hjälp av utandningsluft.

Förstå forskning för politiska beslut

Harriet Wallberg-Henriksson, SSF:s nytillträdda styrelseordförande, och Ingvar Carlsson, tidigare styrelseordförande i SSF, gjorde båda liknelser mellan forskarvärlden och idrottsvärlden.

Harriet Wallberg-Henriksson menade att mycket av hennes arbete handlade om scouting, att locka de bästa förmågorna till Sverige, precis som man gör i idrottsvärlden.

Ingvar Carlsson menade att för att passa som forskare måste man både vara individualist och lagspelare, precis som i många lagsporter. Han tryckte också på att politiker måste sätta sig in mer i forskning för att kunna fatta bra beslut.

Text och bild: Karin Nordin