SSF satsar 400 miljoner på biovetenskaperna
I stiftelsens största forskningssatsning sedan 2005 prioriteras stora samhällsproblem.
Idag offentliggjorde Stiftelsen för Strategisk Forskning vilka forskare som får dela på stiftelsens mest omfattande forskningssatsning på många år. 400 miljoner kronor fördelas över fyra uppmärksammade områden där forskning på flera års sikt kan komma att lösa några av vår tids största hälso- och samhällsproblem.
Bild från Elias Arnérs forskning som nu får stöd. PET-bild av celldöd. Genom att använda proteiner som biomarkörer kan forskarna till exempel visa var i kroppen ökad celldöd föreligger. I den här bilden syns ett ökat upptag av ett protein som påvisar celldöd i en cancertumör (T) liksom i lever (L) efter 20-28 timmars cancerbehandling.
Fokusområdena innefattar kampen mot antibiotikaresistens, utvecklingen av biomarkörer och modellsystem som på ett tidigt stadium ska kunna hjälpa forskarna att bedöma potentialen av nya läkemedelskandidater, ökad förståelse för miljöns betydelse för geners effekter på hälsan samt utvecklingen av metoder för att bekämpa röta och andra parasiter som angriper träd och grödor.
Bild från Jan Stenlids projekt. Forskningen handlar om rotröta hos gran och tall orsakad av rotticka.
– Vi står inför stora utmaningar framöver inom det medicinska området. Läkemedelsindustrin satsar inte på den tidiga utvecklingen av nya läkemedel i samma utsträckning som tidigare. Detta beror förmodligen på att många utvecklingsprojekt inte leder fram till kommersiella lösningar och att lönsamheten är alldeles för osäker i jämförelse med en fortsatt satsning på utveckling av redan etablerade läkemedel. Det är därför av stor strategisk vikt att fler aktörer än läkemedelsindustrin satsar resurser på grundforskning inom dessa områden, säger Lars Rask, vd för SSF.
En bild från Gunnar Hanssons projekt. Tjocktarm som visar celler som inte sekrerat slemproteinet MUC2. Cellerna ses längst ner och ovanpå cellerna finns det inre slemlagret (grönt) och överst det yttre slemlagret med bakterier (röda). Det inre slemlagret hindar bakterierna att nå cellerna. Bilden visar ett kärl med ateroskleros, åderförkalkning. Oxiderat LDL orsakar inflammation och celldöd i kärlväggen vilket leder till plackbildning. Jan Nilsson forskar om detta.
Rambidragen om 400 miljoner kronor fördelas enligt nedan:
Modeller och biomarkörer för utvecklingen av nya läkemedel– totalt 207 miljoner
35 miljoner
Lars Klareskog, Prediktiva modeller inom inflammatoriska sjukdomar, Karolinska Institutet
35 miljoner
Jan Nilsson, Utveckling av immunologisk kardiovaskulär terapi, Lunds universitet
34 miljoner
Dan Andersson, Strategier för antibiotikautveckling som minskar resistens, Uppsala universitet
33 miljoner
Thomas Perlmann, Parkinson-modeller för translationell forskning, Karolinska Institutet
30 miljoner
Elias Arnér, Sel-taggade proteiner som nya biomarkörer vid PET avbildning, Karolinska Institutet
20 miljoner
Camilla Svensson, Kronisk smärta: från provrör till patient, Karolinska Institutet
20 miljoner
Ulf Landegren, Verktyg för diagnostik och läkemedelsutveckling vid cancer, Uppsala universitet
Epigenetiska mekanismer vid sjukdom – totalt 73 miljoner
33 miljoner
Juha Kere, Epigenetiska mekanismer i astma och allergi, Karolinska Institutet
20 miljoner
Johan Weigelt, Kemiska verktyg för att studera epigenetisk signalering, Karolinska Institutet
20 miljoner
Ann-Christine Syvänen, Mål och funktioner för DNA-metylering i akut leukemi, Uppsala universitet
Parasitresistenta träd och grödor – totalt 70 miljoner
30 miljoner
Jan Stenlid, Röta hos barrträd, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala
20 miljoner
Stefan Jansson, Träds resistens mot parasiter, Umeå universitet
20 miljoner
Erik Andreasson, Bladmögelresistens i potatis, Lunds universitet
Nya antibakteriella ämnen – naturlig immunitet– totalt 50 miljoner
30 miljoner
Gunnar C. Hansson, Tjocktarmens mukuslager som den första innate-barriären, Göteborg universitet
20 miljoner
Birgitta Agerberth, Inducering av kroppseget antibiotikum i infektionsbehandling, Karolinska Institutet