Ta forskarkarriären på allvar

Sök dig till framgångsrika miljöer, bli duktig på något svårt, flytta och ta karriären på allvar. Det var några av råden till unga som vill satsa på en framtid inom forskningen. Allt ifrån entreprenörer till nobelpristagare delade med sig av sina erfarenheter under Stockholm Meeting.

Konferensen var i år särskilt inriktad på unga forskare och deras möjligheter i karriären. Mötet arrangerades av Naturvetarna i samarbete med SSF och Kungl. Vetenskapsakademien.

Lita inte på turen

Mats Berggren, vd Sweden Bio, förklarade att utmaningen för svensk forskning är tillväxt, inte innovationskraft. I Sverige är framgångsfaktorerna tillgång till spetsforskning, erfarna personer i management och bra myndigheter. Men det skulle underlätta om den största användaren av livsvetenskaplig forskning, det vill säga sjukvården, var mer öppen för innovation.

Till unga forskare sa han:
– Lita inte på turen utan fundera på hur din PhD ska användas.
– Bli duktig på något svårt.
– Var extrovert och verka i nätverk.
– Se företagens behov.

Administratören har roligt

– Knacka på de dörrar du vill in genom, flytta och arbeta med det du ofta tycker om att göra, tipsade Anna Ledin, från Kungl. Vetenskapsakademien.
Själv arbetar hon som administratör, ett roligt arbete där man får hålla på med flera olika saker. Hon har också medverkat i en studie om varför kvinnliga forskare får färre stora anslag än män. Det beror till stor del på att kvinnor oftare anpassar sig efter sin partner och därmed inte hamnar i de bästa forskningsmiljöerna.
– Ta era karriärer på allvar, sa Anna Ledin till kvinnorna.

En stimulerande miljö hjälper

Den som vill bli framgångsrik inom forskningen bör välja en miljö där forskare tidigare varit framgångsrika. John Walker valde till exempel att forska vid ett laboratorium i Cambridge som haft elva nobelpristagare tidigare. Själv fick han nobelpriset i kemi 1997 för sina upptäckter om mitokondrier.
Ett annan viktig framgångsfaktor är att välja ett ämne där forskaren kan göra ett eget avtryck.

Tydligare karriärvägar

Maria Selmer som forskar vid Uppsala universitet och är en av Framtidens forskningsledare från SSF efterlyste ett tenure track system som kan underlätta karriärvägarna för forskare. Om forskaren gör bra ifrån sig ska han eller hon kunna vara säker på att det finns en framtid i forskningen, menade Maria Selmer.

Förstå makten

– Jag blir mörkrädd för de overheadkostnader som läggs på forskningen, sade Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, ordförande i SSF.
Hon menade att det saknas prioritet och styrning, men inte pengar i svensk forskning idag.

Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist pekade också på problemet med att få unga forskare är intresserade av att lära mer om systemet för forskningsfinansiering.
– Då förstår de inte hur makten fungerar, sa hon.

Politisk uppgörelse

Alla riksdagspartier kunde tänka sig en uppgörelse om forskningspolitiken för flera år framåt.

Läs mer på webben Stockholm meeting.

Text och foto: Karin Nordin