Teknik med känsla

En känslomätare som efter dagens slut avslöjar hur du egentligen har mått. Och sms som inte bara förmedlar text, utan även känslor som avsändaren vill uttrycka. Applikationerna forskas fram inom Kristina Hööks forskargrupp.

Kristina Höök, professor vid Stockholms universitet och forskare på
SICS, Swedish Institute of Computer Science i Kista, designar morgondagens smarta tekniklösningar där känslorna och kroppen står i centrum.

– Känslor är väldigt viktiga för vår överlevnad. Nästan alla våra rationella beslut tas utifrån den första känslan vi fick när vi skulle ta beslutet. Därför är det viktigt att de verktyg som används för kommunikation, till exempel datorer och mobiltelefoner, tar hänsyn till känslor, menar hon.

Känsla i sms

En av applikationerna, Emoto, är tänkt att förstärka känslorna i ett textmeddelande på mobiltelefonen genom att välja en passande bakgrund till meddelandet.

– När vi träffas kommunicerar vi via en massa kanaler. Jag kan läsa av ditt kroppsspråk, ansiktsuttryck, röstens tonläge och dina gester, och få en ganska nyanserad bild av vad du känner. Det är omöjligt med en smiley, säger Kristina Höök.

Färg och form

Med Emoto kan användaren uttrycka det känslomässiga innehållet i sitt meddelande med gester. De översätts till färger och former som syns på displayen. Gesterna förmedlas via en sticka som vanligtvis används för att skriva på skärmen på modernare mobiltelefoner. Utifrån vad som är känt om hur vi upplever färger, former och animationer översätts sedan skak och tryck, intensitet och hårdhet till olika mönster och kulörer.

Sensor mäter affekt

Affective Diary är en annan applikation där teknik och känslor länkas samman. Med den vanliga dagboken som utgångspunkt har forskarna skapat en digital variant som även kan spela in fysiska minnen av vad som har hänt under dagen. Dagboksskrivaren utrustas med en armsensor som mäter hur mycket huden svettas. Svettningar är nämligen ett tecken på att vi av någon anledning upplever starka känslor.

Sensorn sparar all information om hur känslorna har gått upp och ner under dagen. Sedan syns känslorna i form av små figurer tillsammans med annan dagboksinformation, till exempel e-postmeddelanden, foton eller kommentarer.

– Tanken är att ge ytterligare en aspekt till dagboken. Kroppen kan inte ljuga; det går direkt att se vilka händelser under dagen som orsakade upprörda känslor eller stress.

Text: Helena Kämpfe Fredén
Foto: T. Busch-Christensen