Trädforskning får gödning i Umeå

Umeå Plant Science Center, UPSC, byggdes upp bland annat med medel från SSF. Idag har centrumet varit igång i tio år och forskarna vid UPSC kan både laborera med trädens gener och sälja egenproducerat gödningsmedel.

I år kommer tiotals miljoner trädplantor att gödslas med gödningsmedlet arGrow. Medlet består av aminosyror och läcker inte ut i grundvatten på samma sätt som äldre gödningsmedel. Detta miljövänliga alternativ är ett resultat av forskningen vid UPSC, ett centrum för växtforskning som är knutet till Umeå Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Centrumet, som till stor del finansierats från SSF, firar i år 10 år.

– UPSC har utvecklats från ett antal spridda forskargrupper där många inte var speciellt kända till en av världens starkaste miljöer inom växtforskning, säger Ove Nilsson, professor vid UPSC.

 

Mer med högre genomslag

Han stödjer sig bland annat på statistik över artiklar som UPSC får in i vetenskapliga tidskrifter. Antalet sådana publikationer har ökat från 40 till 100 per år under UPSC:s första decennium. Denna publicering sker också i tidskrifter med högre vetenskapligt genomslag. Det finns flera orsaker till att det har gått bra för växtforskarna i Umeå.

– Det var uppenbart att vi hade mer att vinna genom att arbeta tillsammans, med gemensamma lokaler och gemensamma tekniska plattformar. Det var avgörande att vi startade ett centrum och inte bara tog pengarna från SSF och delade ut till de forskargrupper som redan var igång.

Ett företag för produkterna

UPSC satsade också på strategiska rekryteringar. Centrumet förstärktes med ny, internationell kompetens. Dessutom gick forskarna ihop och startade bolaget SweTree Technologies för att kunna göra produkter av sin forskning.

– SSF var den katalysator som gjorde att vi tog tag i kommersialisering av forskningen.

Företaget utvecklades till ett helt system för utvärdering av innovationer. Forskarna skriver över rättigheterna till sina upptäckter på företaget men får istället kommersiell rådgivning och hjälp att göra patentansökningar. Idag har SweTree Technologies över hundra patentansökningar inom ett tjugotal patentfamiljer och skogsindustrin har gått in som delägare.

– Det har varit enormt lyckosamt, sammanfattar Ove Nilsson. 

Forskning om gener

Mest känt är kanske UPSC för kartläggningen av aspträdets genuppsättning. Aspen var den tredje växten i världen vars hela genom har kartlagts. De andra två är backtrav och ris.

-Nu vet vi vilka gener som gör ett träd till ett träd. Det är centralt vid massaproduktion och hyperintressant för skogsindustrin, säger Ove Nilsson och pekar på att aspen idag används som modell inom trädforskningen.

Själv har han identifierat gener som styr blomningen hos asp. Vanligtvis tar det många år innan ett träd blommar för första gången men om man vet vilka gener man ska manipulera går det att få träd att gå i blom på bara några månader.

– Växtförädlingen på träd har gått långsamt eftersom man måste vänta så lång tid mellan varje generation, men nu kan vi snabba på detta.

Text: Karin Nordin