Utbildningsfrågor avgörande för Sveriges konkurrenskraft

Sveriges status som forsknings- och utbildningsnation väcker oro hos många. Det blev klart under SSF:s forskningspolitiska seminarium. Utbildning av studenter och doktorander kommer att vara avgörande för att Sverige ska topprestera inom forskning, det var alla överens om.

När SSF höll sitt forskningspolitiska seminarium om Sveriges plats i internationell forskning hade två av våra gamla universitet halkat ur listan från Times Higher Education över de hundra bäst rankade universiteten i världen. Enligt Staffan Normark, Kungl. Vetenskapsakademins ständige sekreterare, beror inte detta på allmän resursbrist i det svenska systemet. Däremot finns det mycket att fundera på när det gäller det akademiska ledarskapet, menade han. Vid seminariet reflekterade han över de erfarenheter han själv gjort som forskningsledare i Sverige och USA och vilka skillnader han sett. Ett problem i Sverige är rekryteringen av ledare. I Sverige utser universitet oftast prefekter och dekaner ur de egna, lokala leden, medan man i USA satsar på att rekrytera forskningsledare från andra universitet.

När han kom till USA som forskningsledare var förväntningarna stora på att han skulle rekrytera rätt personer och bygga upp en miljö som var internationellt framgångrik. Förväntningarna var också höga på att vara en akademisk ledare, inte en administrativ.

– I Sverige har man inga förväntningar alls. Gör vad du vill säger man. Men man får heller inga resurser för det, det är en stor utmaning.

I USA satsar universiteten mycket på forskarutbildning, och Staffan Normark menade att när det gäller utbildning finns mycket att göra i Sverige.

– Här kan en framstående forskare friköpa sig från utbildning.

Sverige har stagnerat

Sylvia Schwaag Serger, direktör för internationella strategier på Vinnova, talade om ett snabbt föränderligt universitetslandskap där nya aktörer som till exempel universitetet i Doha tar hjälp av Cornell University för att skapa utbildningar i toppklass. Men Sverige har stagnerat när det gäller topprestationer i forskning och utbildning, menade Syliva Schwaag Serger, och detta har inte med resurser för forskning att göra. I Sverige är 30 procent av de statsanställda anställda vid ett universitet och en så hög andel syns inte i andra länder. I en jämförelse mellan universiteten i Stanford, Berkeley, Uppsala och Lund, visade hon också att Uppsala lägger 70 procent av sin totala budget på forskning, medan motsvarande siffra för Berkley är 27 procent.

– Stanford och Berkeley kan välja forskare från hela världen, det måste man komma ihåg. Men det är viktigt att tänka på att de tittar på mycket mer än betyg. I Sverige bygger vi väldigt mycket på betyg.

Hon pekade också på brister i universitetsutbildning i Sverige och menade att ett universitet i världsklass behöver ha fokus på utbildning.

– Rekrytering av personal följer forskningsfinansieringen och inte utbildningsbehovet, sa hon.

MOOCs förändrar universiteten

Per Ödling, professor vid Lunds tekniska högskola, ville utmana synen på morgondagen kund till universiteten. Han hade därför med sig en grupp ungdomar upp på scenen. MOOC:s, Massive Online Open Courses, kommer att innebära stora förändringar för universitetens priviligierade roll inom utbildning, menade han. När det kommer nya ”flashy media productions based on new pedagogics” från ansedda universitet runt om i världen är det inte alls säkert att studenterna väljer en svensk traditionell utbildning. Några invänder att de traditionella lärosätena behövs för den sociala interaktionen, men det argumentet saknar också betydelse för Per Ödling.

– Man träffar mycket mer folk i en Mooc än i ett klassrum. Det finns alltid en community bakom, sa han.

Se ingenjören

– Vilken kompetens värdesätter vi? Vi behöver hitta tillbaka till insikten om att konkurrenskraftiga teknikföretag skapas genom innovation och ingenjörskunskap. Det är dags att sätta ingenjören och forskaren i centrum, vi kommer aldrig få mer innovation genom att fler knackar Excel, sa Robert Falck, chef för process- och system vid Volvo GTO Powertrain.

Han förklarade att ett företag som behöver ekonomer för att överleva inte längre är innovativt. Han visade också att Sverige blir mer och mer produktivt. Det sker inte med hjälp av arbetskraft, utan med automatiserade processer. Men nu byggs fler helautomatiserade fabriker även i länder med billig arbetskraft vilket innebär att tillgången till billig arbetskraft inte blir en så stor konkurrensfördel. Framtidens produktion kommer därför att finnas där kompetens, marknad och innovation finns, menade Robert Falck.

Framtidens forskningsledare

Under seminariet fick Framtidens forskningsledare 5 mottaga sina diplom från Harriet Wallberg, SSF:s styrelseordförande.

Text och bild: Karin Nordin