20 dec 2018
klockan 23:59SSF:s Nyttiggörandepris
Nu är det dags igen. Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, delar för andra gången ut ett Nyttiggörandepris. Syftet med priset är att bidra till att viktiga forskningsresultat omsätts i nytta för näringslivet, vården och samhället.
SSF delar årligen ut cirka 650 miljoner kronor till forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin, och vi vill att forskare med SSF-stöd aktivt ska samarbeta med aktörer utanför akademin för att nyttiggöra sina resultat. Därför inkluderar alla forskningsbidrag över 5 miljoner kronor en pott för just detta. Forskare som uppbär medel från SSF ska också ha en plan för hur forskningen ska komma potentiella avnämare till nytta.
– Vi avsätter tre procent av det totala forskningsbidraget som forskarna kan använda till att utveckla sina forskningsresultat. Det kan handla om kostnader för patentering, demonstratorer eller utveckling av en vårdmetod. Vi tycker att det är viktigt att ge den möjligheten redan under forskningsprojektets gång, då intressanta resultat annars riskerar att stanna vid en vetenskaplig artikel och inte utvecklas vidare, säger Lars Hultman, vd för SSF.
Det här gäller
Nyttiggörandepriset kan sökas av personer som har eller har haft SSF-bidrag, som huvudsökande eller medsökande, och som beviljats nyttiggörandemedel under de senaste två åren. Priset ges i form av ett personligt stipendium, och avsett att vara skattefritt. Beviljade ansökningar erhåller ett personligt pris mellan 50-100 tusen kronor beroende på insats. Max tre stipendier kommer att beviljas, och SSF kommer vid bedömningen att eftersträva en jämn fördelning mellan våra fokusområden som är
- informationsteknik och beräkningsvetenskap
- livsvetenskap med betoning på bioteknik
- materialutveckling.
Om förstagångsvinnarna
Förra förstapristagaren Agneta Richter Dahlfors vid Karolinska institutet har kontinuerligt använt nyttiggörandepengarna under sina olika SSF-projekt. Hon menar att det annars hade haft svårt att hitta resurser för att utveckla de innovationer hennes forskargrupp gjort. De har använt pengarna till patentkostnader och juridisk rådgivning vid framtagande av bolags- och avtalsstrukturer. Agneta Richter Dahlfors fick 100 000 kronor för utvecklandet av en helt ny typ av infärgningsmolekyler som kan binda till bakterier. På det sättet kan man upptäcka, och i förlängningen hindra, bakterier från att få fäste i kroppen.
Johan Elf, vid Uppsala Universitet, fick andra pris för att ha utvecklat ett mikrofluidsystem för att snabbt kunna bestämma antibiotikaresistens. Han delade priset med Malin Lindstedt, Lunds universitet, som utvecklat ett test för att förutspå hur allergiframkallande en kemikalie är. De fick 75 000 kr vardera.